I dagens värld har Jurij Andropov blivit ett återkommande och mycket viktigt ämne i samhället. Från dess ursprung till nutid har Jurij Andropov påverkat människors liv avsevärt och skapat debatter, utmaningar och möjligheter. Genom historien har Jurij Andropov varit föremål för studier, reflektion och analys av experter inom olika områden, som bidragit med sin vision och kunskap om detta ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Jurij Andropov, från dess inverkan på kulturen till dess inflytande på den globala ekonomin, med syftet att förstå dess relevans idag och dess projektion in i framtiden.
Jurij Andropov Юрий Андропов | |
Jurij Andropov (1974).
| |
Tid i befattningen 12 november 1982–9 februari 1984 | |
Företrädare | Leonid Brezjnev |
---|---|
Efterträdare | Konstantin Tjernenko |
Tid i befattningen 16 juni 1983–9 februari 1984 | |
Företrädare | Leonid Brezjnev Vasilij Kuznetsov (t.f.) |
Efterträdare | Vasilij Kuznetsov (t.f.) Konstantin Tjernenko |
Tid i befattningen 18 maj 1967–26 maj 1982 | |
Premiärminister | Aleksej Kosygin Nikolaj Tichonov |
Företrädare | Vladimir Semitjastnyj |
Efterträdare | Vitalij Fedortjuk |
Född | Jurij Vladimirovitj Andropov 15 juni 1914 Nagutskaja, Kejsardömet Ryssland (idag Soluno-Dmitrijevskoje, Ryssland) |
Död | 9 februari 1984 (69 år) Moskva, Sovjetunionen (idag Ryssland) |
Gravplats | Kremlmuren |
Nationalitet | Rysk Medborgarskap Sovjetisk |
Politiskt parti | Sovjetunionens kommunistiska parti |
Religion | Ateist |
Namnteckning |
Jurij Vladimirovitj Andropov (ryska: Ю́рий Влади́мирович Андро́пов), född 15 juni (enl. n.s; 2 juni enl. g.s.) 1914 sannolikt i byn Nagutskaja i guvernementet Stavropol i Kejsardömet Ryssland (nuvarande Soluno-Dmitrijevskoje i Stavropol kraj, södra Ryssland), död 9 februari 1984 i Moskva (av njursvikt), var en sovjetisk politiker som var generalsekreterare i sovjetiska kommunistpartiets centralkommittés politbyrå från 12 november 1982 till 9 februari 1984.
Andropov var partimedlem från 1939, förstesekreterare i Komsomol i Karelen under andra världskriget och ambassadör i Budapest vid tiden för Ungernrevolten och den sovjetiska invasionen 1956. Han ersatte Michail Suslov i sovjetiska kommunistpartiets centralkommitté 1962, blev chef för KGB 1967 och ledamot av politbyrån 1973. Som KGB-chef förespråkade Andropov en hård linje mot landets dissidenter. Han drev även på för ett sovjetiskt militärt ingripande i Afghanistan och var en av de drivande krafterna bakom utbrottet av det Afghansk-sovjetiska kriget 1979.
Sedan Leonid Brezjnev avlidit i november 1982 utnämndes Andropov av politbyrån till Brezjnevs efterträdare. Samtidigt avgick Andropov som chef för KGB. Vid tidpunkten för Brezjnevs död hade han dock i praktiken redan innehaft den politiska makten i Sovjetunionen en tid i takt med att Brezjnevs hälsa försämrats och denne successivt blivit allt mer oförmögen att styra landet.
Under sin korta tid vid makten försökte Andropov få bukt med korruptionen i det sovjetiska samhället och den allt mer haltande sovjetiska ekonomin, samtidigt som han tampades med försämrade förbindelser med USA, sedan Ronald Reagan blivit USA:s president. Nedrustningsförhandlingarna blev resultatlösa under denna tid som även kallas "Andra kalla Kriget". Andropovs viktigaste arv till eftervärlden var hans uppbackning av Michail Gorbatjov, en partikamrat från samma trakt som Andropov – Stavropol.
Företrädare: Vladimir Semitjastnyj |
KGB:s 4:e ordförande 18 maj 1967–26 maj 1982 |
Efterträdare: Vitalij Fedortjuk |
Företrädare: Leonid Brezjnev |
Generalsekreterare i Sovjetunionens kommunistiska parti 12 november 1982–9 februari 1984 |
Efterträdare: Konstantin Tjernenko |
Företrädare: Vasilij Kuznetsov Tillförordnad |
Presidieordförande i högsta sovjet 16 juni 1983–9 februari 1984 |
Efterträdare: Vasilij Kuznetsov Tillförordnad |
Företrädare: Datorn |
Time's Men of the Year (med Ronald Reagan) 1983 |
Efterträdare: Peter Ueberroth |
|
|