Jury

Idag vill vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Jury. Oavsett vad det betyder för varje person, är Jury ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljoner runt om i världen genom åren. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på populärkulturen har Jury varit en ständig diskussionspunkt och ett ämne av intresse för både forskare, entusiaster och nyfikna. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Jury, analysera dess betydelse i olika sammanhang och dess utveckling över tid. Gör dig redo att ge dig ut på en upptäcktsresa och lär dig om Jury!

För tidskriften för kriminallitteratur, se Jury (tidskrift).
Ett jurybås i en rättssal i USA.

En jury är en särskilt utsedd nämnd, oftast opartisk, med uppdrag och befogenhet att fatta ett eller flera beslut. Juryer utvecklades i England under medeltiden och är ett kännetecken för common law-rättssystemet. De används fortfarande i dag i Storbritannien, USA, Kanada, Australien och andra länder vars rättssystem härstammar från Engelsk rätt.

Jury inom domstolsväsendet

När en jury används i en rättegång är dess roll vanligen att uttala sig om skuldfrågan, medan påföljden bestäms i några jurisdiktioner helt av domaren, i andra av juryn efter instruktioner av domaren.

I Storbritannien och USA men även i andra länder är rättegångar med jury vanliga även i brottmål och civilrättsliga mål, exempelvis tvister där en part begär skadestånd. I de flesta länder består en jury av ett antal personer som domstolen väljer ut från allmänheten genom någon form av lottning, eller utnämning genom samma sätt som nämndemän i Sverige.

Jury i Sveriges domstolsväsende

I svensk rätt förekommer jury (bestående av nio lekmän) enbart i mål om tryckfrihetsbrott enligt 7 kap. tryckfrihetsförordningen. Tryckfrihetsmål upptas av tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelse har sitt säte.

I tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall frågan, huruvida brott föreligger, prövas av en jury om nio medlemmar. Då jury prövar, huruvida brott föreligger, ska så anses vara fallet, om minst sex jurymän är ense därom.

Till jurymän ska utses svenska medborgare, som är bosatta inom länet. De bör vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet.

I brottmål i Sverige förekommer inte jury utan istället representeras allmänheten genom nämndemän, som lekmannadomare.

Jury inom sporten

Juryer förekommer i olika sportgrenar där en subjektiv bedömning fäller avgörandet, som exempelvis i backhoppning, gymnastik, konståkning och simhopp.

Jury inom TV-underhållningsprogram

Juryer finns i flera underhållningsprogram där deltagarnas prestationer ska bedömas, till exempel i Dansbandskampen, Idol, Melodifestivalen och Let's Dance och Talang.

Jury i tävlingar

En jury brukar användas för att avgöra konstnärliga tävlingar, till exempel arkitekturtävlingar och poesitävlingar. Jury används också för att nominera eller bestämma vinnare av konstnärliga priser (till exempel Guldpalmen i Cannes).

Se även

Källor

  1. ^ jury i Nationalencyklopedins nätupplaga.
  2. ^ 7 kap. Tryckfrihetsförordningen (1949:105)
  3. ^ 12 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen (1949:105)
  4. ^ 12 kap. 2 § Tryckfrihetsförordningen (1949:105)
  5. ^ 12 kap. 5 § Tryckfrihetsförordningen (1949:105)
  6. ^ ”De dömer dansarna”. TV4. Arkiverad från originalet den 26 september 2007. https://web.archive.org/web/20070926224417/http://www.tv4.se/letsdance/435189.html. Läst 24 april 2007. 
  7. ^ ”Detta är Talang 2007”. TV4. Arkiverad från originalet den 19 april 2007. https://web.archive.org/web/20070419094739/http://www.tv4.se/talang/540983.html. Läst 24 april 2007.