Karis

I dagens värld har Karis blivit ett ämne av stor betydelse och intresse för en mängd olika människor. Oavsett om det gäller hälsa, teknik, politik eller någon annan aspekt av vardagen, har Karis visat sig vara en avgörande faktor som påverkar våra beslut och vårt välbefinnande. För att bättre förstå vikten av Karis är det viktigt att analysera dess olika aspekter och utforska hur det påverkar olika områden i våra liv. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska betydelsen av Karis och hur dess inflytande sträcker sig över olika aspekter av vårt moderna samhälle.

Karis
Karjaa (finska)
Tätort, Kommundel
Karis bangård
Karis bangård
Land Finland Finland
Landskap Nyland
Kommun Raseborg
Församling Karis svenska församling och
Karjaan suomalainen seurakunta
Koordinater 60°4′13″N 23°39′32″Ö / 60.07028°N 23.65889°Ö / 60.07028; 23.65889
Area 13,93 km²
Folkmängd 8 061 (2012)
Befolkningstäthet 579 invånare/km²
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Postnummer 10300
Tätorten Karis läge i Nyland
Tätorten Karis läge i Nyland
Tätorten Karis läge i Nyland
Karis
Karjaa (finska)
Före detta kommun
Vapen
Land Finland Finland
Landskap Nyland
Län Södra Finlands län
Area 214,99 km².
 - land 196,0 km²
Folkmängd 9 155 (2008)
Befolkningstäthet 46,7 invånare/km²
Grundad 1977 (stad), 1930 (köping)
Moderkommun Pojo
Upphörd 2009
Ny kommun Raseborg
Karis läge i Finland.

Karis (finska: Karjaa), är en tätort och stadsdel samt före detta stad i Raseborgs stad, Finland. Karis är beläget cirka 75 kilometer väster om Helsingfors och cirka 110 kilometer sydost om Åbo. Genom samhället flyter Svartån (Karisån).

Karis utgjorde en egen stad fram till årsskiftet 2008/09, då den sammanslogs med Ekenäs stad och Pojo kommun till en ny stad med namnet Raseborg. De inblandade kommunernas fullmäktige accepterade kommunsammanslagningen den 18 juni 2007. Som brukligt är lämnades en anhållan om kommunsammanslagningen in till finansministeriets kommunavdelning. Ärendet behandlades och bifölls i sinom tid av statsrådet (exakt datum är inte känt). Under sitt sista år som självständig stad hade Karis 9 155 invånare, varav den svenskspråkiga befolkningen (finlandssvenskarna) utgjorde en majoritet (cirka 58,7 %) och den finskspråkiga befolkningen (finnarna) en minoritet (cirka 38,6 %).

Folkmängden i tätorten Karis uppgick den 31 december 2012 till 8 061 invånare, landytan utgjordes av 13,93  km² och folktätheten uppgick till 578,7 personer/ km².

Historik

Minnessten. Slaget vid Landsbro

Karisregionen är en gammal bosättningsplats med anor från stenåldern. Ett otal fornfynd som gjorts i trakten vittnar om detta. Enligt vedertagen historieskrivning började Karisregionen koloniseras av svenska nybyggare under 1200-talet. Trakten utgjorde under medeltiden ett viktigt handelscentrum och en livlig trafikknutpunkt.

Karis kyrksocken är en av de västnyländska stamsocknarna som härstammar från 1200-talet. Karis nämns första gången år 1326.

Slaget vid Landsbro var en episod under Stora nordiska kriget 1713. Den 22 augusti 1713 stod ett mindre slag vid Landsbro ström i Karis i Finland mellan svenska och ryska trupper.

Karis besattes av Röda gardet en kort tid efter det att finska inbördeskriget hade brutit ut den 27 januari 1918. Den 6 april 1918 ryckte den tyska Östersjödivisionen under ledning av generalmajor greve Rüdiger von der Goltz fram mot Karis som erövrades samma dag. I samband med detta kom Karis samhälle att lyda under de vita skyddskårerna som agerade som den finländska regeringens trupper.

Karis sockens folkmängd uppgick vid 1924 års slut till 9 173 personer. Vid årsskiftet 1929/1930 delades Karis socken av Raseborgs härad och domsaga in i en landskommun och i en köping. 1957 uppgick folkmängden i Karis köping till 4 394 personer och i Karis landskommun till 2 829 personer. Separationen varade fram till årsskiftet 1968/1969, då Karis landskommun sammanlades med Karis köping. Vid årsskiftet 1976/1977 omvandlades Karis köping till stad. Karis församling delades 1997 på grundval av språken i det svenskspråkiga Karis svenska församling och i det finskspråkiga Karjaan suomalainen seurakunta.

Karis sammanslogs 2009 med Ekenäs stad och Pojo kommun till den nya storkommunen och staden Raseborg.

Näringsliv och serviceutbud

Utbudet av både offentlig och kommersiell service är relativt stort och brett. Rätt många Karisbor pendlar numera till Helsingfors. Bland industriföretagen i Karis kan nämnas Oy Sisu Auto Ab som tillverkar lastbilar för de flesta typer av vägtransporter.

Skolor

Raseborgs stads skolväsende upprätthåller i Karis två svenskspråkiga grundskolor och två finskspråkiga: Katarinaskolan (f.d Karis svenska lågstadium) (åk 1 – 6), Karis svenska högstadium (åk 7 – 9), Kiilan koulu (åk 1 – 6), Karjaan yhteiskoulu (åk 7 – 9). Här finns ett svenskspråkigt gymnasium, Karis-Billnäs gymnasium och ett finskspråkigt gymnasium, Karjaan lukio.

Bland övriga skolor i Karis finns: Västra Nylands folkhögskola (lokalt kallad "Tionde klassen" eller "Tian"), Axxell (svenskspråkig yrkesutbildning för ungdomar och vuxna samt folkhögskoleutbildning), Medborgarinstitutet Raseborg och Lärkkulla kristliga folkakademi.

Sport

  • BK-46 är en idrottsförening som verkar i Karis. Föreningens verksamhet är uppdelad i två sektioner, fotboll och handboll. Handbollssektionens herrar är det mest framgångsrika handbollslaget i Finland genom tiderna. Under 2000-talet har även BK-46 fotboll:s herrar rönt framgångar. Herrarnas representationslag i fotboll har spelat sedan 2012 i division 2.

Kommunikationer

Karis järnvägsstation

Det är lätt att ta sig till och från Karis. Det går relativt snabbt att såväl med tåg som med andra transportmedel ta sig till Helsingfors, och det tar inte mycket längre tid att ta sig till Åbo.

Riksväg 25 och Kungsvägen passerar genom Karis. Stamväg 51 uppgår i riksväg 25 i Karis. Järnvägen mellan Hangö, Karis och Hyvinge öppnades för trafik 1873. När Kustbanan mellan Helsingfors och Åbo blev klar år 1903, blev Karis en stor järnvägsknutpunkt. Det stora, omsorgsfullt restaurerade stationshuset påminner också dagens tågresenärer om järnvägens betydelse för ortens utveckling.

Sevärdheter

Historiska orter tillhörande Karis före detta stad

Karta över Lojo sjö och Svartån.

Karismalmen är en ås och Borgberg ett berg. Gålisjön, Högbensjön, Kyrksjön och Källträsket är sjöar i Karis. Landsbro ström är en del av Svartån. Några byar och stadsdelar i före detta Karis stad (kommun) är: Backby, Bengtsmora, Björnbollstad, Bondby, Bransby, Bredvik, Brynikbacka, Bålaby, Båtsmora, Bäljars (bosättningsområde), Bällarby, Bällby, Böle, Degerby, Domargård, Dönsby, Finby, Finnbacka, Fredriksstad (bosättningsområde, uttalas med tryck på sista stavelsen), Grabbacka (borgruin), Grundsjö (med järnvägshållplats, fi. Kaunislahti), Gösbacka, Heimos, Hållsnäs, Högben, Joddböle, Junkarsborg (fornborg), Kansbacka, Kasaby, Kila, Kleven, Knapsby, Kroggård, Kudiby, Konungsböle, Kurby, Köpskog (bosättningsområde), Landsbro, Lillsannäs, Lågbacka, Läpp, Lärkkulla (stiftsgård och folkakademi), Lövkulla, Malmkulla (industriområde), Mangård, Mjölbolsta (med sjukhus, fi. Meltola), Mjölnarby, Nyby, Osmundsböle, Päsarby, Rejböle, Romsarby, Snällböle, Starkom, Sutarkulla, Svarvarböle, Torsböle, Vallarsvedja och Visanbacka. Päsarträsket är en sjö i Karis.

Politik

Mandatfördelning i Karis stad, valen 1976–2004

ValårVFSDPGRÖNÖVRLFPSFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197621411611
21416
3579,2
198021211811
21218
3577,6
1984213182
213182
3575,0
19882122181
212218
3572,0
19921131515
13515
3573,0
199621114161
211416
3565,9
200011314151
13415
3557,8
20042111417
211417
3558,1
1916
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Bildgalleri

Källor

Noter

  1. ^ ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182516/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201200_sv.px. Läst 3 december 2014.  (svenska).
  2. ^ Statistikuppgift: Nylands landskapskalender 1986. ISSN 0356-6153. Folkhälsan service-center. (svenska) Läst 2 december 2014.
  3. ^ ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.12.2008”. Befolkningsregistercentralen. Arkiverad från originalet den 6 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140606221339/http://vrk.fi/default.aspx?docid=786&site=5&id=0. Läst 2 december 2014. 
  4. ^ ”Karis”. Uppslagsverket Finland (uppslagsverket.fi). https://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-Karis. Läst 20 januari 2022. 
  5. ^ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 91, Finlands medeltidsurkunder I, Helsingfors 1910, nr 346
  6. ^ Hämtat från Nordisk familjebok i artikeln om Hangö (svenska) Läst 2 mars 2012.
  7. ^ Om Katarinaskolan (svenska) Läst 2 december 2014.
  8. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Borgberg. Läst 11 februari 2019. 
  9. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Bredvik. Läst 7 februari 2019. 
  10. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=b%C3%B6le. Läst 28 januari 2019. 
  11. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Degerby. Läst 16 december 2018. 
  12. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Domarg%C3%A5rd. Läst 27 november 2018. 
  13. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=finby. Läst 24 september 2018. 
  14. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Joddb%C3%B6le. Läst 5 april 2018. 
  15. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=200. Läst 2 mars 2018. 
  16. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=300. Läst 8 februari 2018. 
  17. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=L&pos=200. Läst 28 januari 2019. 
  18. ^ Genealogiska Samfundet i Finland (svenska) Läst 2 mars 2012

Externa länkar