Klassifikationssystem för bibliotek

I dagens värld är Klassifikationssystem för bibliotek ett ämne som väcker stort intresse och debatt. Oavsett om det gäller akademiska, professionella eller personliga områden, har Klassifikationssystem för bibliotek blivit ett relevant och aktuellt ämne. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Klassifikationssystem för bibliotek genererat ett brett spektrum av åsikter och perspektiv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Klassifikationssystem för bibliotek, från dess historiska bakgrund till dess inflytande på populärkulturen. Dessutom kommer vi att diskutera de implikationer och utmaningar som Klassifikationssystem för bibliotek representerar i olika sammanhang, samt möjliga lösningar och tillvägagångssätt för att hantera dem. Följ med oss ​​på denna turné genom den fascinerande världen av Klassifikationssystem för bibliotek!

Klassifikationssystem för bibliotek används för att klassificera böcker och andra mediabibliotek. Vanligtvis används ett klassifikationssystem för att bestämma var böcker ska stå i bibliotekets hyllor, men de kan också användas för att sortera sökresultat i en digital bibliotekskatalog eller andra databaser.

Klassifikation innebär att en enhet tilldelas en enda klass, och att alla klasser är ömsesidigt uteslutande. Det är alltså inte samma sak som kategorisering inom biblioteksterminologi. En kategori innehåller enheter som har något gemensamt, men varje enhet kan tillhöra flera kategorier. Till exempel kan en bok bara stå på en plats i det fysiska biblioteket, men den kan handla om flera olika ämnen. För att kategorisera böcker och annat biblioteksmaterial används ämnesord.

I Sverige används framförallt SAB och Dewey. Dewey Decimal Classification är ett universellt system, till skillnad från SAB-systemet som huvudsakligen används i Sverige. Sveriges nationalbibliotek, Kungliga biblioteket, bytte från SAB till Dewey 2011 och har ansvar för den svenska översättningen av Dewey. Andra bibliotek följde efter när KB gick över till Dewey, oftare universitets- och högskolebibliotek än folk- och skolbibliotek. SAB-systemet är fortfarande utbrett i Sverige, men klassifikationen uppdateras inte längre.

Huvudsakligen kan man dela upp klassifikationssystemen i hierarkiska och facetterade klassifikationssystem. De flesta system innehåller dock både hierarkiska och facetterade element. SAB och Dewey är hierarkiska system men de innehåller båda facetterade element. Colon Classfication är ett exempel på ett i huvudsakligen facetterat system.

Se även

Referenser

  1. ^ Aagaard, Harriet. ”Om klassifikation - Kungliga biblioteket” (på svenska). www.kb.se. http://www.kb.se/katalogisering/Klassifikation/klassifikation/. Läst 2 december 2018. 
  2. ^ Jacob, E.K. 2004, "Classification and categorization: a difference that makes a difference", Library Trends, vol. 52, no. 3, pp. 515-540.
  3. ^ Aagaard, Harriet. ”SAB - Kungliga biblioteket” (på svenska). www.kb.se. http://www.kb.se/katalogisering/Klassifikation/SAB/. Läst 2 december 2018. 
  4. ^ Aagaard, Harriet. ”Dewey på svenska bibliotek - Kungliga biblioteket” (på svenska). www.kb.se. http://www.kb.se/katalogisering/Klassifikation/DDK/Dewey-pa-bibliotek/. Läst 2 december 2018. 

Externa länkar