Kompetensflykt
I dagens värld har Kompetensflykt blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Med sin påverkan på samhället och vardagen har Kompetensflykt väckt debatter och genererat otaliga avvikande åsikter. Sedan dess uppkomst har Kompetensflykt fångat uppmärksamheten från både akademiker, vetenskapsmän, teknikexperter, politiska ledare, aktivister och vanliga medborgare. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska fenomenet Kompetensflykt, analysera dess konsekvenser inom olika områden och exponera olika perspektiv på detta kontroversiella ämne.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- För fonogrammet, se Brain Drain.
Kompetensflykt, kunskapsflykt, forskarflykt eller hjärnflykt (av engelskans brain drain) är migrationsströmmen av högutbildade personer från organisationer, industrier eller geografiska regioner.
Genom kompetensflykt förlorar ofta resurssvaga regioner kompetens som de själva har behov av. De sektorer som är hårdast drabbade är hälsa och it, men fenomenet omfattar alla fack, och förstärker problemet med att bygga upp förvaltning, utbildning och tjänsteproduktion.
Upphovet till kompetensflykt kan vara komplicerat. Vanliga faktorer är lön, karriärutveckling och trygghet.
Inom hälsosektorn mister fattiga länder i genomsnitt 1,34 miljoner kronor för varje 3 miljoner arbetare inom hälsosektorn som reser till Väst. Det motsvarar 3 833 miljarder kronor, ungefär detsamma som u-ländernas sammanlagda skuld. Det är inte heller bara pengarna det påverkar: i Ghana går det omkring 6 läkare på 100 000 människor, medan det i USA, Australien, Storbritannien och Kanada går 220.
Externa länkar
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), Hjerneflukt, 29 april 2011.