Kranskulla

I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Kranskulla på olika aspekter av samhället. Från dess inflytande på ett personligt plan till dess påverkan på ekonomi och politik har Kranskulla varit föremål för debatt och analys i olika scenarier över tid. Genom en resa genom olika perspektiv kommer vi att söka förstå vilken roll Kranskulla spelar i det dagliga livet och i mänsklighetens framtid. Dessutom kommer vi att undersöka möjliga utmaningar och möjligheter relaterade till Kranskulla, i syfte att belysa dess relevans och konsekvenser idag.

Kranskullan Isabelle Jansson och 2013 års segrare Jørgen Aukland med segerkransen på sig.
2008 års kranskulla vid Vasaloppet, Caroline Westling.

En kranskulla (efter kulla) är en kvinnlig utdelare av segerkrans i herrklassen i sporttävlingar, till exempel Vasaloppet. Den manliga motsvarigheten kallas kransmas, och delar ut segerkransen till damklassens vinnare. I Vasaloppet är det kranskullan som bestämmer om det blir en traditionell målgång med en bekransad segrare eller om vinnaren skall "kransas" efter slutspurten.

Kranskullor genom tiderna

Källor

  1. ^ "Här är årets kransmas och kranskulla". Langd.se, 5 januari 2008. Läst 5 december 2012.
  2. ^ Vasaloppets kranskulla och kransmas inför 100-årsjubileet 2022 är Wilma Björkman och Edvin Nilsson vasaloppet.se, 30 november 2021. Läst 30 november 2021.
  3. ^ Alice Larsson och Albin Gezelius är Vasaloppets kranskulla och kransmas 2023 vasaloppet.se, 25 november 2022. Läst 9 mars 2023.
  4. ^ [https://www.vasaloppet.se/nyheter/elsa-och-gustav-ar-vasaloppets-kranskulla-och-kransmas-2024 Elsa och Gustav är Vasaloppets kranskulla och kransmas 2024 ] vasaloppet.se, 25 november 2023. Läst 26 november 2023.