L (ånglok)
I dagens värld är L (ånglok) en fråga som har fångat samhällets uppmärksamhet i stort. Med ett genomslag som överskrider gränser och täcker olika områden har L (ånglok) blivit ett centralt diskussions- och debattämne. Oavsett om det beror på sitt inflytande på populärkulturen, sin relevans inom affärsområdet eller sin påverkan på det dagliga livet, har L (ånglok) lyckats positionera sig som en grundläggande del i samtida diskurs. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av L (ånglok), och analysera dess betydelse, konsekvenser och framtid i en värld som fortsätter att utvecklas i snabb takt.
| L | |
 | |
| Fordonstyp | Ånglok |
|---|---|
| Tillverkningsår | 1904–1908 |
| Byggt antal | 47 |
| Tillverkare | Nohab, Motala verkstad och Atlas. |
| Axelföljd | 1C-3 |
| Längd (över buffert) | 16190 mm |
| Drivhjulsdiameter | 1 530 mm |
| Spårvidd | 1 435 mm (normalspår) |
| Slidstyrning | Helmholtz |
| Största tillåtna hastighet | 75 / 80 km/h |
| Provkörd hastighet | 87 km/h |
| Startdragkraft | 6,5 ton |
| Tjänstevikt | 45,8 +33 ton |
| Operatörer | SJ |
L var SJ:s littera på ånglok, vilka främst användes på stambanorna i Norrland, men även på Västkustbanan.
Totalt 47 L-lok köptes av SJ under åren 1904–1908 och användes för person- och snälltåg. De första loken hade öppna hytter, men byggdes senare om till slutna hytter. Loken har en Krauss-Helmholz boggie. På 1950-talet togs de flesta loken ur drift sedan stambanorna elektrifierats och de kom att övergå till beredskapslok, men upphörde som sådana 1970. Samtliga lok skrotades.
Källor
- Karlsson, Lars Olov (2010). SJ:s ånglok. Malmö: Frank Stenvalls Förlag. sid. 122. ISBN 978-91-7266-171-4
Noter
- ^ Järnbanebladet, år 1904,
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||