Lejonet av Juda

I dagens värld är Lejonet av Juda ett ämne som har fått stor relevans och blivit ett intresseobjekt för ett brett spektrum av samhället. Sedan dess uppkomst har Lejonet av Juda väckt debatt, reflektion och nyfikenhet inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och olika ståndpunkter. Med tiden har Lejonet av Juda utvecklats och fått olika nyanser, och blivit ett fenomen som genomsyrar olika aspekter av det dagliga livet. Därför är det relevant att grundligt och uttömmande ta upp de olika aspekterna kring Lejonet av Juda, utforska dess ursprung, dess implikationer och dess inverkan på miljön där den verkar. I denna mening försöker den här artikeln fördjupa sig i Lejonet av Judas spännande universum, analysera dess många aspekter och erbjuda en panoramavy som bidrar till att berika kunskapen om detta spännande ämne.

Lejonet av Juda

Rastafari-flagga (en bearbetning av den etiopiska imperieflaggan under Haile Selassies styre) med ett lejon.


Lejonet av Juda, Davids rotskott, är en kristen benämning på Kristus/Messias i Uppenbarelseboken (5:5). Den har även kommit att associeras med Haile Selassie, på grund av dennes officiella valspråk.

Bakgrund och användning

Antik och biblisk symbol

Symbolen är förmodligen i sin allra tidigaste variant fornegyptisk, men följde med då israeliterna (det hebreiska folket) utvandrade eller flydde från Egypten och blev ett dominerande inslag i historieböckerna. Lejonet av Juda nämns också i Första Mosebok (49:8-10) i Gamla Testamentet:

Juda, dig prisar dina bröder, du slår dina fiender på flykten. Din faders söner bugar sig för dig. Ett ungt lejon är Juda. Du reser dig upp från ditt byte, min son. Han lägger sig ner och vilar som ett lejon, ett lejon som ingen vågar störa. Spiran skall förbli hos Juda, härskarstaven i hans hand. En gång skall han motta tribut och folken tvingas till lydnad.

I Johannes uppenbarelse kan också finnas en referens till Fjärde Mosebok 24:7-9.

Syftningen i Uppenbarelseboken 5:5 är på Kristus. Anspelningen relaterar också till Jakobs välsignelse i Första Mosebok 49:9, liksom på Jesaja 11:1. De här bibelpassagerna har kopplingar till en tanke att en ”smord” (Messias) skulle födas av Davids släkt.

Se, han har segrat, lejonet av Juda stam, skottet från Davids rot
– Uppenbarelseboken 5:5

Kung David stammar från Judas hus och lejonet anses omväxlande symbolisera judisk styrka eller Gud. Lejonet är ett av det judiska folkets mest populära och folkloristiska symboler och används bland annat i Jerusalems stadsemblem.

Några kristna organisationer och samfund använder också Lejonet av Juda som emblem eller som en del av deras namn.

Etiopisk symbol

Symbolen finns även hos rastafarirörelsen, som hyllar Etiopiens kejsare Haile Selassie – bättre känd som just Lejonet av Juda – som en inkarnation av Gud (Jah).

Vid trontillträdet antog Haile Selassie ett valspråk inkluderande frasen Moa Anbessa Ze Imnegede Yehuda, "Det segrande lejonet av Juda stam". Valspråket var identisk med föregångaren Minilik II, men frasen kom i översättning att uppfattas som del av den officiella titulaturen. Valspråket var i sig inspirerat av det etiopiske ledarens roll som kristet statsöverhuvud.

Heraldik

Lejonet är en vanlig symbol inom heraldiken. Judas lejon som liggande eller stående på alla fyra tassarna återfinns i till exempel Englands nationsvapen.

Se även

Referenser

  1. ^ Svenska Motståndsrörelsen – en sionistisk konspiration? Stieg Larsson, Tidskriften Expo. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 31 december 2008. https://web.archive.org/web/20081231175956/http://www.expo.se/2003/48_810.html. Läst 30 september 2008. 
  2. ^ Folkslag skall bäva för Israels makt, hans arm skall betvinga många folk. Hans kung skall bli större än Agag, hans välde växa i makt och ära. Gud har fört honom ut ur Egypten, hans styrka är som vildoxens horn. Han skall sluka fientliga folk, knäcka deras ben, krossa förtryckarna. Han har lagt sig till ro, han vilar likt ett lejon, ett lejon som ingen vågar störa. Välsignad den som välsignar dig, förbannad den som förbannar dig (4 Mos. 24:7-9).
  3. ^ lejonet av juda i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 18 maj 2016.