I dagens värld har Leopold I av Belgien blivit ett grundläggande ämne för diskussion och debatt. Dess inverkan täcker olika aspekter av samhälle, kultur och ekonomi, vilket skapar stort intresse och nyfikenhet hos ett brett spektrum av människor. Sedan dess uppkomst fram till idag har Leopold I av Belgien fångat uppmärksamheten hos forskare, akademiker, yrkesverksamma och allmänheten, som försöker förstå dess omfattning och konsekvenser. Under åren har Leopold I av Belgien varit föremål för ett flertal studier och analyser som har bidragit till att avslöja dess betydelse och relevans inom olika områden. När vi fortsätter att utforska och upptäcka mer om Leopold I av Belgien, är det avgörande att gräva djupare in i dess mest relevanta aspekter för att förstå dess inverkan på dagens värld. Den här artikeln försöker erbjuda en heltäckande bild av Leopold I av Belgien, tar upp dess många aspekter och ger ett berikande perspektiv på detta betydelsefulla och inflytelserika ämne.
Leopold I | |
---|---|
Leopold I av Belgien | |
Regeringstid | 21 juli 1831– 10 december 1865 (34 år och 142 dagar) |
Efterträdare | Leopold II |
Gemål | 1) Charlotte Augusta av Wales 2) Marie Louise av Orléans |
Barn | Louis-Philippe Leopold Victor Ernst (1833-1834) Leopold II av Belgien (1835-1909) Philip av Flandern (1837-1905) Charlotte av Belgien (1840-1927) |
Personnamn | franska: Léopold Georges Chrétien Frédéric holländska: Leopold George Christiaan Frederik tyska: Leopold Georg Christian Friedrich |
Far | Frans Fredrik av Sachsen-Coburg-Saalfeld |
Mor | Augusta av Reuss-Ebersdorf |
Född | 16 december 1790 Coburg, Sachsen-Coburg-Saalfeld |
Död | 10 december 1865 (74 år) Bryssel, Belgien |
Leopold I (tyska Leopold Georg Christian Friedrich, franska Léopold Georges Chrétien Frédéric, holländska Leopold George Christiaan Frederik), född 16 december 1790 på slottet Ehrenburg, Coburg, Sachsen-Coburg-Saalfeld, död 10 december 1865 i Bryssel, var belgarnas kung 1831-1865.
Han var son till Frans Fredrik av Sachsen-Coburg-Saalfeld och Augusta av Reuss-Ebersdorf. Som ung inträdde han i den ryska armén, som han efter en tids bortavaro tillhörde under kriget 1813-16.
Han gifte sig den 2 maj 1816 med Charlotte av England (född 1796, död 4 november 1817), enda barn till Georg IV av Storbritannien, och presumtiv tronarvinge. Prinsessan Charlotte avled dock redan året efter giftermålet i barnsäng. (Hon hade värkar i femtio timmar innan hon födde en dödfödd son; dagen efter förlossningen avled hon till följd av svåra blödningar).
Leopold glömde aldrig sin första hustru, efter vars död han levde kvar i London som privatman. 1828-31 hade han ett förhållande med en ung skådespelerska, Karoline Bauer, som utseendemässigt var en kopia av Charlotte, men avslutade förhållandet då han besteg Belgiens tron.
Leopold fick 1829 förfrågan att bli Greklands kung (Hellenernas kung), men tackade nej. Däremot antog han 1831 (efter belgiska upproret) erbjudandet att bli belgarnas förste kung. Han började sin regering 21 juli 1831, vilket därefter är Belgiens nationaldag.
Som kung anslöt sig Leopold till parlamentarismens grundprinciper. Han hade ett starkt inflytande över europeisk politik (inte minst över systerdottern Viktoria av Storbritannien) och anlitades ofta som medlare och politisk rådgivare.
Efter fjorton år som änkeman gifte han om sig, av politiska och dynastiska skäl, den 9 augusti 1832 med Marie Louise av Orléans (1812-1850), dotter till kung Ludvig Filip I av Frankrike)
Företrädare: Erasme Louis Surlet de Chokier (Regent) |
Belgarnas kung 1831–1865 |
Efterträdare: Leopold II av Belgien |
|