Lista över Finlands statsöverhuvuden

I dagens värld är Lista över Finlands statsöverhuvuden ett ämne som har blivit allt mer relevant och intressant. Sedan uppkomsten har den genererat debatter, forskning och diskussioner inom olika områden. Dess inverkan har spridit sig globalt och påverkat individer, samhällen och organisationer. I den här artikeln kommer vi att utforska vikten av Lista över Finlands statsöverhuvuden och analysera dess konsekvenser, utmaningar och möjligheter. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att undersöka hur Lista över Finlands statsöverhuvuden har format vårt samhälle och hur dess utveckling fortsätter att vara ett centralt tema idag.

Finlands historia

Finlands riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Tidslinje
Förhistoria
Medeltiden
Tidigmodern tid
Finska kriget
Den ryska tiden
Finlands självständighet
Inbördeskriget
Mellankrigstiden
Vinterkriget
Fortsättningskriget
Lapplandskriget
Efterkrigstiden
Nutiden
Ämnen
Tidsaxel
Statsöverhuvuden
Statsministrar
Migration

Lista över Finlands statsöverhuvuden omfattar de personer, som har varit statschefer över Finland.

Historisk bakgrund

Det är troligt att Sverige började lägga nuvarande Finland under sig i mitten av 1100-talet, och innan dess fanns ingen sammanhållen statsmakt i området. Finland var en del av det svenska riket fram till 1809. Landet styrdes då av svenska monarker, men dessa var alltså inte finska statschefer utan svenska, då Finland var en integrerad del av Sverige. Tidvis bar de svenska kungarna titeln storfurste av Finland, men på den tiden var det bara en dekorativ titel.

Genom freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 avskildes Finland från Sverige och blev ett autonomt storfurstendöme inom det ryska imperiet. Från och med då blev de ryska kejsarna Finlands statsöverhuvuden och övertog titeln storfurste av Finland. Titeln storfurste (ry. vjeliki knjaz) hade också historisk tradition inom Ryssland. FInland blev aldrig en integrerad del av Ryssland, utan hade ett eget parlament (lantdagen, fi. eduskunta) och egna lagar.

Den 6 december 1917 förklarade sig Finland självständigt från det av revolution och inbördeskrig drabbade Ryssland. Man åberopade att personalunionen med Ryssland var upplöst i och med att kejsaren hade abdikerat. Innan en ny finsk grundlag antagits leddes landet först av den finska senaten (fi: Suomen senaatti) och under inbördeskriget januari-maj 1918 hade de röda en konkurrerande regering i form av finska folkdelegationen, som leddes av Kullervo Manner. Vid inbördeskrigets slut utsåg lantdagen en riksföreståndare (fi: valtionhoitaja) i enlighet med 1772 års regeringsform. Lantdagen valde på hösten 1918 den tyske fursten Fredrik Karl (fi. Fredrik Kaarle, ty. Friedrich Karl) till finsk kung, men han kom aldrig att tillträda. År 1919 blev landet republik och statschefen fick titeln president (fi: presidentti).

Finland som ryskt storfurstendöme 1809–1917

Landet styrt av ryska tsarer (fi: venäjän tsaari) med titeln Storfurste av Finland (fi: Suomen suurherttua) av Huset Romanov. Datum anges enligt nya stilen, eftersom denna gällde i Finland, även om gamla stilen officiellt tillämpades i Ryssland.

Namn
Svenska · Finska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Alexander I
(Aleksanteri I)
23 december 1777
i Sankt Petersburg
son till Paul I av Ryssland
och Maria Fjodorovna
Utropad till storfurste av
Finland 29 mars 1809
lantdagen i Borgå
1 december 1825
i Taganrog
Nikolaj I
(Nikolai I)
6 juli 1796
på slottet Gatchina
utanför Sankt Petersburg
son till Paul I och Maria Fjodorovna
Storfurste av Finland
1 december 1825
vid Alexander I:s död
2 mars 1855
i Sankt Petersburg
Alexander II
(Aleksanteri II)
29 april 1818
i Moskva
son till Nikolaj I
och Alexandra Fjodorovna
Storfurste av Finland
2 mars 1855
vid Nikolaj I:s död
13 mars 1881
i Sankt Petersburg
Alexander III
(Aleksanteri III)
10 mars 1845
i Sankt Petersburg
son till Alexander II
och Maria Alexandrovna
Storfurste av Finland
13 mars 1881
vid Alexander II:s död
1 november 1894
i LavidjaKrim
Nikolaj II
(Nikolai II)
18 maj 1868
på slottet Tsarskoje Selo
i Pusjkin utanför
Sankt Petersburg
son till Alexander III
och Maria Fjodorovna
Storfurste av Finland
1 november 1894
vid Alexander III:s död
15 mars 1917
tvingad att abdikera under
den ryska februarirevolutionen
17 juli 1918
avrättad i Jekaterinburg
Namn
Svenska · Finska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Finland som självständig stat utan konstitution (1917–1919)

Landet styrt av Senaten för Finland (fi: Suomen senaatti) och så småningom av riksföreståndare (fi: valtionhoitaja), utsedda av lantdagen (fi: säätyvaltiopäivät). En finsk kung valdes men tillträdde aldrig.

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Pehr Svinhufvud 15 december 1861
i Sääksmäki
Riksföreståndare 27 maj 1918 12 december 1918 29 februari 1944 Luumäki
Gustaf Mannerheim 4 juni 1867
i Villnäs i Egentliga Finland
Riksföreståndare 12 december 1918
vid Svinhufvuds avgång
26 juli 1919
avgick till förmån för den nye presidenten
27 januari 1951
i Lausanne i Schweiz
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Finland som republik (sedan 1919)

Landets statschef har titeln president (fi: presidentti). I kolumnen val nedan är antecknat samtliga val där presidenten har fått röster, även om vederbörande inte alltid officiellt har varit kandidat i alla de val där röster har erhållits. Vunna val är markerade med fet stil.

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Politisk tillhörighet Val Källor
  K.J. Ståhlberg 28 januari 1865
i Suomussalmi
President 26 juli 1919 1 mars 1925 22 september 1952
i Helsingfors
Framstegspartiet 1919
1931
1937
1946
  Lauri Relander 31 maj 1883
i Kronoborg
President 1 mars 1925 1 mars 1931 9 februari 1942
i Helsingfors
Agrarförbundet 1919
1925
  Pehr Svinhufvud 15 december 1861

i Sääksmäki

President 1 mars 1931 1 mars 1937 29 februari 1944
i Luumäki
Samlingspartiet 1931
1937
1940
  Kyösti Kallio 10 april 1873
i Ylivieska
President 1 mars 1937 27 november 1940
avgick i förtid av hälsoskäl
19 december 1940
död av hjärtattack under sin egen avskedsceremoni på Helsingfors järnvägsstation
Agrarförbundet 1931
1937
  Risto Ryti 3 februari 1889
i Vittis
President 19 december 1940 4 augusti 1944
avgick av hälsoskäl
25 oktober 1956
i Helsingfors
Framstegspartiet 1925
1940
1943
  Gustaf Mannerheim 4 juni 1867

i Villnäs i Egentliga Finland

President 4 augusti 1944 4 mars 1946
avgick av hälsoskäl
27 januari 1951
i Lausanne i Schweiz
opolitisk 1919
1943
1944
  Juho Paasikivi 27 november 1870
i Koski
President 8 mars 1946 1 mars 1956 14 december 1956
i Helsingfors
medlem i Samlingspartiet, men som president formellt vald som opolitisk 1946
1950
1956
  Urho Kekkonen 3 september 1900
i Pielavesi
President 1 mars 1956 27 oktober 1981
avgick av hälsoskäl
31 augusti 1986
i Helsingfors
Agrarförbundet/Centerpartiet 1950
1956
1962
1968
1973
1978
  Mauno Koivisto 25 november 1923
i Åbo
President 27 januari 1982 1 mars 1994 12 maj 2017
i Helsingfors
Socialdemokraterna 1982
1988
  Martti Ahtisaari 23 juni 1937
i Viborg
President 1 mars 1994 1 mars 2000 16 oktober 2023
i Helsingfors
1994
  Tarja Halonen 24 december 1943
i Helsingfors
President 1 mars 2000 1 mars 2012 2000
2006
  Sauli Niinistö 24 augusti 1948
i Salo
President 1 mars 2012 1 mars 2024 Samlingspartiet 2006
2012
2018
  Alexander Stubb 1 april 1968
i Helsingfors
President 1 mars 2024 sittande 2024
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Politisk tillhörighet Val Källor

Anmärkningar

Noter

  1. ^ Finland saknade formell statschef innan Svinhufvud tillträdde som riksföreståndare, men som chef för självständighetssenaten var han i praktiken Finlands statsledare redan från självständighetsförklaringen.
  2. ^ Gustaf Mannerheim avled sent på kvällen den 27 januari, men eftersom Finlands tidszon ligger en timme före Schweiz' var det då redan 28 januari i Finland. Därför anges ibland två dödsdatum för Mannerheim.
  3. ^ Mauno Koivisto tjänstgjorde i sin egenskap av statsminister som ställföreträdande president från den 11 september 1981, då företrädaren Urho Kekkonen blev varaktigt sjukskriven och så småningom kom att lämna presidentposten av hälsoskäl.

Övriga anmärkningar

Källor

Se även