I dagens värld är Lista över politiska partier i Sverige ett ämne som har blivit väldigt aktuellt på senare tid. Från politik till vetenskap, genom kultur och samhälle har Lista över politiska partier i Sverige blivit ett ämne av allmänt intresse som inte lämnar någon oberörd. Åsikterna i denna fråga är varierande och motstridiga, vilket ger näring åt debatten och berikar kunskapen kring Lista över politiska partier i Sverige. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Lista över politiska partier i Sverige, dess inverkan på våra liv och den roll det spelar i dagens värld.
Detta är en lista över politiska partier i Sverige. Här räknas upp både nu existerande partier, partier från den svenska historien, partier inom rikspolitiken och sådana som endast verkar regionalt eller lokalt. Mer information om Sveriges politik står att läsa i artikeln politik i Sverige.
Rikspartier
Registrerad partibeteckning för riksdagsval gäller även för val till Europaparlamentet, alla regionala och lokala val i hela landet.
Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-02) Motivering: Information från riksdagsvalet 2022 behövsHjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Registrerade partibeteckningar för riksdagsvalet 2018
Makten under denna tid låg i allt väsentligt hos konungen, och politiska partigrupperingar saknades; riksdagarnas representanter representerade enbart sitt stånd.
Frihetstiden avslutades genom Gustav III:s statskupp och 1772 års regeringsform, vilken återförde makten till kungen, och bidrog till att partisystemet dog ut. I och med 1809 års regeringsform och 1810 års riksdagsordning gavs dock riksdagen mer makt igen. "Partierna" under denna tid saknade formella ramar, och var löst sammansatta grupperingar av riksdagsledamöter med gemensamma intressen och mål - följaktligen är också tidsangivelserna ungefärliga.
I och med 1866 års riksdagsordning ersattes ståndsriksdagen genom representationsreformen med en tvåkammarriksdag, vilket också föranledde att partiväsendet började etableras på allvar i Sverige. Under de första decennierna fortfor dock riksdagspartierna att till stor del utgöras av, med sentida mått mätt, löst sammanfogade grupperingar av ideologiskt likasinnade, redan invalda, riksdagsledamöter. Runt sekelskiftet tog det partisystem som sedan dess kommit att bli rådande form, i och med att riksdagsgrupperna började knytas till riksorganisationer.
När systemet med enmansvalkretsar ersattes av ett proportionellt valsystem 1911 kom partilösa riksdagsledamöter att bli allt mer ovanliga, och andrakammarvalet 1911 var också det första i vilket man i strikt mening röstade på partier: med start i detta val påbjöds att varje valsedel skulle förses med en partibeteckning. Också detta bidrog till att antalet "politiska vildar" marginaliserades kraftigt.
Genom en ändring i riksdagsordningen fick Sverige 1971 en enkammarriksdag, en ändring som följdes av 1974 års regeringsform, vilken ännu (2018) är gällande, och 1974 års riksdagsordning.
Riksdagsgrupp som bildats utan att ha ställt upp i val, och som inte heller senare vunnit riksdagsmandat i val
Arbetarpartiet Kommunisterna (APK) (1977–1979, bildad genom att två riksdagsledamöter från Vänsterpartiet kommunisterna deltog i en utbrytning från detta parti. APK och dess efterföljare ställde upp i riksdagsvalet 1979 och i senare val, men har då alltid blivit utan riksdagsmandat.)
1900-talets föregångare till riksdagspartierna
De flesta av de ”föregångare” som upptagits här är samma parti som ett nuvarande riksdagsparti. Till exempel är Folkpartiet och Liberalerna samma parti, fast med olika namn. Vissa tidiga organisationer som Frisinnade landsföreningen är dock föregångare i egentlig mening.
Centern (1985 – rikstäckande valteknisk samarbete mellan Centerpartiet och KDS)
Därutöver märks fördjupade samarbeten som Arbetarepartiet (1928 – Socialdemokraterna och SKP), Allians för Sverige/Alliansen (2004–2019, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, och Kristdemokraterna), och De rödgröna (2008–2010 – Socialdemokraterna, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet), som dock inte sträckt sig till gemensamma valsedlar.