Märgel

Idag är Märgel ett ämne som väcker stort intresse och debatt i samhället. Många människor är nyfikna på att lära sig mer om Märgel, oavsett om det är på grund av dess relevans idag eller dess historiska inverkan. För att belysa detta ämne kommer vi i denna artikel att utforska olika aspekter relaterade till Märgel, från dess ursprung till dess inflytande på dagens samhälle. Genom detaljerad analys kommer vi att försöka bättre förstå Märgel och dess betydelse i den samtida världen.

Ej att förväxla med smärgel.
Märgel

Märgel är en form av kalksten som bildats av kalkslam och innehåller höga halter av kalciumkarbonat och lera, som även kan vara mer eller mindre sandblandad.

I Sverige avses vanligen med märgel varje jordart eller bergart, som innehåller kolsyrad kalk (och talk) från någon procent till över 30 %, vilket gör den lämplig som jordförbättringsmedel på kalkfattig åkerjord. Största utbredningen har istidens märgelavlagringar där det rör sig om främst moränmärgel och diluvialmärgel.

Bland istidens avlagringar förekommer också kalkmärgel, som har bildats som en blandning av kalksten och krita med moränlera under isens inverkan. Märgel indelas i fyra olika typer: 1. Kalkmärgel, 2. Sand- och grusmärgel, 3. Grusig lermärgel. 4. Finkornig lermärgel.

Kalkmärgel

En märgel med särskilt stor halt av kalciumkarbonat är kalkmärgel. Dess färg är oftast ljust gulaktig eller gråaktig. Kalkmärgel kan förekomma i olika geologiska formationer och kan ibland vara tydligt lagrad (kalkskiffer), som i den kända litografiska stenen vid Solnhofen i Tyskland, som tillhör juraformationen. Märgel är dock i de flesta fall jordartad.

Användning

Det grävdes tidigare upp ur marken i så kallade märgelgravar som jordförbättring i syfte att ge jorden ett önskat pH-värde och räknas som en föregångare till kalkstensmjöl. Märgel kan även användas som slipmedel.[källa behövs]

Källor

  • Meyers varulexikon, Forum, 1952

Noter

  1. ^ Lantmannens uppslagsbok, 1923.