Magnus Henriksson
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Magnus Henriksson. Från dess ursprung till dess tillämpningar idag har Magnus Henriksson spelat en viktig roll inom olika områden i det dagliga livet. Genom en detaljerad analys kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna som gör Magnus Henriksson till ett relevant ämne värt att undersöka. Från dess fördelar till dess utmaningar kommer vi att ta upp de olika perspektiven kring Magnus Henriksson, och erbjuda en heltäckande bild som gör det möjligt för läsaren att bättre förstå dess betydelse i den samtida världen. Följ med oss på denna spännande rundtur i Magnus Henriksson och upptäck allt detta tema har att erbjuda.
| Magnus | |
|---|---|
| |
| Kung Erik dödas av Magnus, såsom Peringskiöld föreställde sig mordet. | |
| Regeringstid | 1160–1161 |
| Företrädare | Erik den helige |
| Efterträdare | Karl Sverkersson |
| Gemål | Birgitta Haraldsdotter |
| Ätt | Estridska ätten (och Stenkilska ätten) |
| Far | Henrik Skadelår |
| Mor | Ingrid Ragnvaldsdotter |
| Född | 1130 Danmark |
| Död | 1161 Örebro |
Magnus Henriksson, tidigast omnämnd 1148, död 1161, var dansk furste och kung av Sverige 1160–61, son till den danske prinsen Henrik Skadelår (av Estridska ätten) och Ingrid Ragnvaldsdotter, barnbarn till den svenske kungen Inge den äldre (stenkilska ätten).
Magnus gifte sig med sin styvsyster Birgitta (även kallad Brigida), som var utomäktenskaplig dotter till kung Harald Gille, i det andra av hennes tre äktenskap. Han tog makten 1160 genom att överfalla och döda Erik den helige. Han skall enligt Snorre Sturlasson haft sin bror Ragnvald Henriksson som jarl. Redan påföljande år blev han själv besegrad och dödad i slaget vid Örebro och efterträddes av motståndarsidans ledare Karl Sverkersson.
Enligt Bengt R. Jansson dödades Erik först 1162, vilket skulle komplicera Magnus ställning i historien som svensk kung.
Magnus och Birgitta hade inga kända barn.
Enligt Nils Ahnlund, som även citerar Sture Bolin om det, tyder mycket på att gravstenen på ett monument i Vreta kloster över kung Magnus Nilsson, hans fars kusin, egentligen avser denne kung Magnus och att hans grav finns någonstans inom klostret. Magnus skall då, liksom hans bror Ragnvald, ha donerat jord till klostret. Gravkoret uppkallat efter Magnus Nilsson är emellertid troligen familjegrav åt riddaren Magnus Bengtsson den äldre (död 1263) eller dennes sonson Magnus Bengtsson den yngre.
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Magnus, 15 april 1912.
Noter
- ^ Gillingstam, Hans: Magnus Henriksson i Svenskt biografiskt lexikon (1982–1984)
- ^ Historien om Sveriges Alla Drottningar av Herman Lindqvist s. 53–54
- ^ Ahnlund, Nils i Historisk tidskrift 1945 s. 336
- ^ Lindberg, Markus i Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 2003 ISBN 91-85908-52-5 s. 74
|