Makramé
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i Makramé, ett ämne av stor relevans och intresse idag. Utefter dessa linjer kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Makramé, med syftet att erbjuda en djup och fullständig förståelse av det. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle, till dess utveckling över tid, kommer vi att analysera varje aspekt av Makramé för att ge våra läsare ett berikande och ständigt utvecklande perspektiv. Genom ett detaljerat och multidisciplinärt tillvägagångssätt strävar vi efter att erbjuda en helhetsvision som gör att vi till fullo kan förstå vikten och betydelsen av Makramé i det aktuella sammanhanget.
Makramé är teknik där man med snören gör knopar och flätningar i olika mönster och kombinationer. Makraméknytning var en vanlig sysselsättning bland sjömän under 1800-talet.
Bland annat tillverkas fransar i makramé. Man kan även tillverka dekorativa föremål, både till nytta och prydnad, som till exempel korgar, väskor, band, handtag och smycken.
Tekniken har sitt ursprung i Medelhavsområdet varifrån den i början av 1800-talet spred sig över Europa. Den utförs på en hård dyna. Materialet är oftast hårt tvinnat bomullsgarn men för finare arbeten har även bomullstråd, lin och silke använts. Vid knytningen används enkelknut och dubbelknut. Trådarnas längd är avpassad och beräknas till sju gånger det färdiga arbetets.[1]
Ordet makramé kommer via franskans macramé från det turkiska ordet makrama med betydelsen 'servett', 'handduk' eller 'näsduk'. Ytterst har ordet arabiskt ursprung.[2]
Referenser
- ^ Hemslöjd, Anna-Maja Nylén, s. 284–285.
- ^ ”makramé”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/makrame. Läst 24 januari 2019.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Makramé.
|