Megreliska
I den moderna världen har Megreliska blivit allt mer relevant inom olika samhällsområden. Oavsett om det är inom den kulturella, vetenskapliga, tekniska eller sociala sfären, har Megreliska blivit ett ämne av stort intresse och debatt. Dess inverkan har inte bara varit påtaglig i människors dagliga liv, utan har också markerat ett före och efter i hur organisationer och företag verkar. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Megreliska i olika sammanhang, analysera konsekvenserna det har haft på samhället och erbjuda en reflektion över dess relevans i nuet och framtiden.
| Megreliska Mingreliska | |
| Margaluri nena, მარგალური ნინა | |
| Talas i |  Georgien |
|---|---|
| Antal talare | 500 000 (1989) |
| Status | hotat |
| Språkfamilj | Megreliska Mingreliska |
| Georgiska alfabetet, latinska alfabetet | |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐3 | xmf |
Megreliska eller mingreliska (megreliska: მარგალური ნინა, margaluri nena; georgiska: მეგრული ენა, megruli ena) är ett sydkaukasiskt språk talat i västra Georgien (regionerna Megrelien och Abchazien), främst av georgier med megreliskt påbrå. Språket kallades för iveriska (georgiska: iveriuli ena) på tidiga 1900-talet. Språket är idag utrotningshotat, sedan många överger det för det större språket i regionen, georgiskan. Mingreliskan är nära besläktad med de övriga sydkaukasiska språken georgiska, svanetiska och laziska.
Kända talare
Ett flertal kända georgier kunde/kan tala språket:
- Lavrentij Berija, sovjetdiktatorn Josef Stalins chef över säkerhetspolisen NKVD
- Konstantine Gamsachurdia, en av de mest inflytelserika författarna i Georgien under 1900-talet
- Zviad Gamsachurdia, Georgiens första president efter självständigheten 1991
- Antisa Chvitjava, en av världens påstått äldsta personer (hävdat födelseår 1880, avliden 2012)
Referenser
- Etnolograpport - mingreliska (engelska)
Noter
 |
Wikipedia har en upplaga på Megreliska. |