Idag är Melodram ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden. Både i det personliga livet och i arbetsmiljön har Melodram genererat en betydande inverkan på hur människor interagerar och fungerar i sina dagliga liv. Sedan dess uppkomst har Melodram varit föremål för studier, debatt och analys, vilket har gett upphov till en mångfald perspektiv och synsätt på dess betydelse och återverkningar. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Melodram, från dess ursprung till dess utveckling idag, för att bättre förstå dess inflytande på vårt samhälle.
Melodram (från franskans mélodrame, av grekiskans melos, sång och drama, skådespel) avser i första hand en folklig talteatergenre som uppstod i Frankrike på 1790-talet och som kännetecknas av dramatiskt utspel med överdrivna gester och mimik, samt ett mycket dramatiskt slut. Medan ordet "melodram" ofta används föraktfullt för att beskriva dramatik med bristfällig handling och överdrivet spel, har de ursprungliga melodramernas dramatiska konstruktion stått modell för hur mycket av dagens musikaler, spelfilmer och tv-serier är konstruerade.
Melodram kan även avse en musikteaterform där tal ackompanjeras av musik eller alterneras med korta musikstycken. Till denna typ av melodram räknas Jean-Jacques Rousseaus dramatiska verk Pygmalion om skulptören Pygmalion från 1772 (ej att sammanblanda med George Bernard Shaws pjäs från 1913), Georg Bendas verk om Ariadne på Naxos från 1775 (ej att sammanblanda med Richard Strauss komiska opera med samma titel från 1912), Ludwig van Beethovens Fidelio från 1805 och Carl Maria von Webers Friskytten från 1821.
Några svenska ordböcker och uppslagsverk nämner formen "melodram" (en melodram, flera melodramer), medan Svenska Akademiens ordlista (SAOL) även nämner "melodrama" (ett melodrama, flera melodramer) som alternativ form.
| |||||