I den här artikeln ska vi fördjupa oss i den spännande världen av Meterspår. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling kommer vi att utforska alla relevanta aspekter och aspekter av Meterspår. Det spelar ingen roll om du är expert på området eller bara börjar bli intresserad av det, den här artikeln ger dig en komplett och detaljerad översikt samt uppdaterad information om Meterspår. Genom analys, statistik och vittnesmål kommer vi att upptäcka dess verkliga inverkan och relevans i det moderna samhället. Gör dig redo att fördjupa dig i en upptäcktsresa och kunskap om Meterspår.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Meterspår är en smalspårig spårvidd för spårburen trafik med spårvidden 1 000 millimeter. Spårvidden har mest använts på europeiska järn- och spårvägsnät men förekommer även i Sydostasien, Latinamerika, och Afrika. I Indien fanns ett omfattande meterspårsnät, men detta har, förutom några enstaka bergs- och turistbanor, mellan 1991 och 2018 byggts om till bredspår i Project Unigauge(en).
I Europa är spårvidden vanlig i spårvägar, bland annat i Zagrebs. Ett land med många meterspåriga banor, både järnväg och spårväg, är Schweiz.
I Sverige finns ingen bana med meterspår kvar, förutom på Skansens bergbana i Stockholm. Spårvidden användes för de nedlagda stadsspårvägarna i Ulricehamn och Kiruna samt på hästspårvägen i Göteborg fram till 1902.
Spårvidden används i Finland i Helsingfors spårväg.
I Norge finns meterspår i spårvägen Gråkallbanen i Trondheim samt på museijärnvägen Thamshavnsbanan strax utanför Trondheim.
I Danmark har det tidigare funnits järnvägar med meterspår, bland annat järnvägarna på Bornholm och den numera normalspåriga Skagensbanen.
Listan omfattar såväl banor i drift som nedlagda.
|