Monoteletism

Numera är Monoteletism ett ämne som har fått stor relevans i det moderna samhället. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Monoteletism blivit en grundläggande faktor i vårt dagliga liv. Från politik till populärkultur har Monoteletism haft ett betydande genomslag inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen och effekten av Monoteletism idag, såväl som dess utveckling över tid. Dessutom kommer vi att analysera hur Monoteletism har format våra uppfattningar och påverkat våra beslut i olika aspekter av livet.

Monoteletism (monotheletism) (av grekiska monos "ensam" och thelesis "vilja"), kristologisk lära som förfäktar att det hos Kristus endast finns en vilja, den gudomliga.

På inrådan av patriarken Sergius av Konstantinopel banade kejsar Herakleios år 633 väg för en union med en del monofysiter. Monoteleterna, som förekom under 600-talet, accepterade tvånatursläran, dyofysitismen, men antog blott en enda vilja hos Kristus, den gudomlige Logos vilja. Man ville på detta sätt göra rättvisa åt den psykologiska enhetlighet, som präglar Bibelns Kristus-bild. Man menade att viljan hör samman med personen och utgör en del av dess väsen. Under trycket från Dyoteleterna som ansåg, att man på detta sätt hamnade nära en doketisk uppfattning, och under påtryckning genom ett brev från påven Agatho, kom monoteletismen att officiellt förkastas vid tredje konciliet i Konstantinopel (680-681).

Källor