I dagens värld har Mässa nr 16 (WA Mozart) blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av individer. Oavsett om det beror på sin påverkan på samhället, sin relevans inom det akademiska området, sitt inflytande i arbetslivet eller sin betydelse i vardagen, har Mässa nr 16 (WA Mozart) positionerat sig som ett centralt ämne i aktuella samtal och debatter. Från dess ursprung till dess utveckling över tid, har Mässa nr 16 (WA Mozart) uppmärksammats av både experter och nybörjare, vilket genererat ett växande intresse för att bättre förstå dess implikationer och roll i dagens värld. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Mässa nr 16 (WA Mozart), dess betydelse och dess inverkan på olika områden, med syftet att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne.
Mässa No.16 i C-moll, K.427, komponerad av Wolfgang Amadeus Mozart troligen under 1782-83.
Orsaken till att C-mollmässan kom till är ännu outredd, kanske var det vid Mozarts hustru Konstanzes tillfrisknande, deras bröllop eller födseln av deras första barn. Mässan skrevs inte på uppdrag, vilket var det vanliga, utan endast av ett eget behov hos Mozart att skriva en stor mässa.
Enligt ett brev från systern Nannerl uppfördes mässan den 26 oktober i Salzburg i Benediktinerkyrkan, där systern var sopransolist. Detta trots att mässan saknade Agnus Deisatsen och att credot inte var färdigt. Troligt är då, att man tog andra tonsättares musik och satte in där det behövdes. Senare kom musiken till mässan även att användas till hans kantat Davidde Penitente K.469. Många andra kompositörer har senare försökt avsluta C-mollmässan med hjälp av andra oavslutade Mozartverk.
Mässan är satt för sopran, tenor, bas, kör, flöjt (endast i Et incarnatus est) oboer, fagotter, horn, trumpeter, pukor, tre tromboner, stråkar och orgel.