I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Nadine Gordimer. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att utforska alla aspekter av detta relevanta ämne. Nadine Gordimer har varit föremål för debatt och studier under lång tid, och i denna artikel ska vi försöka belysa dess betydelse och inflytande inom olika områden. Från dess mest okända aspekter till dess praktiska tillämpningar är Nadine Gordimer utan tvekan ett ämne som inte lämnar någon oberörd. Så gör dig redo att dyka in i en djup och berikande analys av Nadine Gordimer.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Nadine Gordimer | |
Född | 20 november 1923 Springs, Transvaal (i nuvarande Gauteng), Sydafrika |
---|---|
Död | 13 juli 2014 (90 år) Johannesburg, Sydafrika |
Yrke | poet, författare, romanförfattare, dramatiker, novellförfattare, vetenskapsredaktör och prosaist |
Nationalitet | Sydafrikan |
Språk | Engelska |
Verksam | 1937–2012 |
Genrer | romaner, noveller, dramatik |
Noterbara verk | The Conservationist (Bevararen), Burger's Daughter (Burgers dotter), July's People (Julys folk) |
Priser | 1974 – Bookerpriset 1991 – Nobelpriset i litteratur |
Make/maka | Gerald Gavron (1949–); frånskild; 1 barn) Reinhold Cassirer (1954–2001, hans död); 1 barn |
Nadine Gordimer, född 20 november 1923 i Springs, Transvaal (i nuvarande Gauteng), död 13 juli 2014 i Johannesburg, var en sydafrikansk, engelskspråkig författare som 1991 tilldelades Nobelpriset i litteratur.
Gordimer började redan som nioåring att skriva och fick sin första novell publicerad av den sydafrikanska tidningen Forum, när hon var 14 år. Hon erhöll 1991 Nobelpriset i litteratur. När hon mottog priset, hade hon gett ut tio romaner, tretton novellsamlingar och en lång rad essäer.
Större delen av hennes författarskap har präglats av kampen mot apartheid. Episka verk som Bevararen (1975), Burgers dotter (1980) och Julys folk (1982) väver ihop det offentliga med det personliga i skildringar av våld och förtryck. Politisk verksamhet var en viktig del av hennes liv under den sydafrikanska förtryckande apartheidregimen. Hennes hem var platsen för många hemliga politiska möten och samtal.
När apartheidregimen avsatts, började ett nytt liv också för Gordimer som författare. I sin fjortonde roman, Börja leva, som kom på svenska 2006, berättar hon på flera symboliska nivåer om människor som omprövar sina liv efter en omvälvande förändring och hur de väljer olika vägar för att hantera situationen.
|
|