I den här artikeln ska vi fördjupa oss i ämnet Narva (flod), eftersom det är en aspekt som har blivit mycket relevant på senare tid. Ur olika perspektiv har Narva (flod) påverkat samhället och skapat debatter inom olika områden. Därför är det väsentligt att i detalj granska de implikationer och konsekvenser som Narva (flod) innebär, samt analysera möjliga lösningar eller alternativ. Dessutom kommer vi att ta upp olika åsikter från experter inom området, som kommer att lyfta fram relevanta aspekter som hjälper till att bättre förstå vikten av Narva (flod) i vår nuvarande verklighet.
Narva | |
Flod | |
Länder | Estland, Ryssland |
---|---|
Världsdel | Europa |
Källa | Peipus |
- höjdläge | 30 m ö.h. |
Mynning | Narvabukten, Finska viken |
- koordinater | 59°28′6″N 28°02′36″Ö / 59.46833°N 28.04333°Ö |
Längd | 75 km |
Flodbäcken | 53 000 km² |
Vattenföring | |
- medel | 399 m³/s |
Geonames | 453744 |
Narva (estniska: Narva jõgi, finska: Narvajoki) är en flod som bildar gränsen mellan Estland och Ryssland. I Ryssland ligger floden i Leningrad oblast medan den i Estland ligger i Ida-Virumaa. Den flyter från sjön Peipus och ut i Narvabukten i Finska viken. Den största bifloden är Plyussa. Vid flodmynningen ansluter bifurkationen Rosån som förbinder floden med Luga. Floden Narva är 75 km lång, med en medelbredd på 300 meter och medeldjup på 5 meter.
Vid floden ligger städerna Narva, Ivangorod och Narva-Jõesuu, den sistnämnda är en bad- och kurort som ligger vid flodmynningen. I floden dämdes en artificiell sjö upp 1956, den 191 km² stora Narvareservoaren.