I denna artikel kommer ämnet Neutrum att tas upp, vilket har väckt stort intresse inom olika områden. Neutrum är ett ämne som har genererat debatt och diskussion i dagens samhälle och dess relevans har ökat de senaste åren. Genom den här artikeln syftar vi till att analysera olika aspekter relaterade till Neutrum, vilket ger en heltäckande bild av detta ämne. Från dess ursprung till dess inverkan idag kommer olika perspektiv och åsikter att utforskas för att till fullo förstå vikten av Neutrum idag.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Neutrum (av latinets neuter - "ingendera (av de två)") är ett genus i svenska och flera andra språk. Kallas ibland t-genus och känns i svenskan idag igen som ett-ord. I modern svenska står neutrum i motsats till utrum-genus (uter - "endera (av de två)"). Substantiv som har neutrum-genus får ofta ändelsen -et i bestämd form och har om de slutar på konsonant vanligtvis samma form både i singularis och pluralis. Exempel:
Vokalslut brukar för neutrala substantiv innebära pluraländelsen -n:
I två sådana fall byts slutvokalen ut:
Alla neutrala substantiv som slutar på -i samt ett litet antal andra neutrala substantiv får -er-plural:
Om ett ord finns i både neutrum- och utrum-form, betecknar ofta det neutrala ordet något mer obestämt och vagt eller något icke-levande, icke-personligt. Exempel:
Trots att neutrum syftar på icke-levande ting, finns ett antal svenska ord för människor som är neutrum, bland annat barn, vittne, biträde, statsråd och befäl.
|