Oligarki

I dagens värld är Oligarki ett ämne som fortsätter att skapa intresse och debatt. Under åren har Oligarki varit föremål för studier och forskning, vilket lett till ökad kunskap och förståelse för dess olika aspekter. Oavsett om det är på det vetenskapliga, sociala, ekonomiska eller kulturella området har Oligarki visat sig ha en betydande inverkan på samhället och människors liv. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika dimensionerna av Oligarki, analysera dess betydelse och möjliga konsekvenser för framtiden.

Ej att förväxla med Oligopol.

Oligarki är ett politiskt begrepp som syftar på fåmannavälde, det vill säga att ett fåtal personer styr genom att ha tillgång till kapital eller ärvd titel. Namnet kommer av grekiskans oligos ("få") och archo ("härska") och myntades under den klassiska grekiska eran.

Informellt kan termen oligarki syfta allmänt på en begränsad grupp med stor makt, ofta i ett politiskt system med eller utan formella demokratiska inslag. Det postsovjetiska Ryssland är särskilt förknippat med oligarki där ett antal mäktiga företagsägare och finansmän är kända som "oligarkerna".

I motsats till aristokrater härskar ofta oligarkerna i skymundan. Oligarki kan, när den har starka inslag av kriminalitet, ibland kallas maffiavälde. Oligarker styr ibland i formellt demokratiska system där dominerande politiker utgör en liten elit som återskapar sitt parlamentariska inflytande genom att kontrollera ekonomiska nyckelresurser och omfattande personliga nätverk. Ofta används nya demokratiska stater som exempel på detta men det finns även exempel på oligarki-tendenser i etablerade demokratiska politiska system. I vissa fall kallas även en parlamentarisk demokrati för oligarki, då man genom folkval bestämt vilka fåtal individer som ska fatta beslut åt allmänheten i en enskild sluten grupp.

Se även

Referenser

  1. ^ ”Oligark”. Språktidningen. 6 maj 2015. https://spraktidningen.se/2015/05/oligark/. Läst 3 mars 2022. 
  2. ^ ”oligark | svenska.se”. https://svenska.se/tre/?sok=oligark&pz=1. Läst 30 april 2021. 
  3. ^ ”Ryssland - Demokrati och rättigheter”. UI - Utrikespolitiska Institutet. 31 januari 2020. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ryssland/demokrati-och-rattigheter/. Läst 11 februari 2020. 
  4. ^ Stone, Clarence (1989). Regime Politics: Governing Atlanta, 1946-1988 

Externa länkar