Olja
I artikeln vi presenterar idag kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Olja. Genom historien har Olja varit föremål för studier, debatt och beundran, och fångat konstnärers, vetenskapsmäns, filosofers och nyfiknas uppmärksamhet. På sidorna som följer kommer vi att utforska de olika aspekterna av Olja, från dess påverkan på samhället till dess relevans inom det vetenskapliga området. Dessutom kommer vi att analysera dess inflytande på populärkultur och hur den har format våra uppfattningar och övertygelser över tid. Gör dig redo att fördjupa dig i en avslöjande resa genom historien och nutiden av Olja.
Olja (av latin: oleum "(oliv-)olja", i sin tur av grekiska: e'laion) är i allmänhet vätskor som är hydrofoba, det vill säga olösliga i vatten. I massmedia syftar ordet "olja" utan attribut oftast på råolja, petroleum eller matolja.
Oljor utgörs av olika organiska föreningar som består av molekyler med ingen eller liten elektrisk polarisering[särskiljning behövs]. Detta gör att oljor löses lätt i varandra, men att de inte låter sig blandas med polariserade vätskor som vatten.
Ur ett rent kemiskt perspektiv kan oljor innefatta tre kemiskt ganska olika typer av föreningar.
- Mineraloljor, som främst utgörs av olika kolväten och i regel utvinns ur petroleum, till exempel smörjolja och dieselolja. Vanligtvis är det ämnen av denna typ som avses då olja används i vardagligt språkbruk.
- Feta oljor, utgörs av fetter som är flytande vid rumstemperatur, till exempel matolja. Dessa utvinns ur växter eller djur och benämns därefter som vegetabiliska respektive animaliska oljor.
- Flyktiga eller eteriska oljor, en sammanfattande benämning på i regel kraftigt väldoftande oljor som bland annat används till framställning av parfym.
Se även
Referenser
- ^ Ragnar Ohlson: Olja i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 29 juli 2016.