I den moderna världen har Otar Iosseliani fått stort intresse och relevans inom olika samhällsområden. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Otar Iosseliani blivit ett ständigt samtalsämne, allt från kulturella och konstnärliga till vetenskapliga och politiska aspekter. Inflytandet från Otar Iosseliani har spridit sig över hela världen och genererat debatter och motstridiga åsikter i den allmänna opinionen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt kring Otar Iosseliani, för att bättre förstå dess inverkan på vårt dagliga liv och i framtiden.
Otar Iosseliani | |
Otar Iosseliani, 2010. | |
Född | 2 februari 1934 Tbilisi |
---|---|
Död | 17 december 2023 (89 år) Tbilisi |
Medborgare i | Sovjetunionen, Frankrike och Georgien |
Utbildad vid | Allryska statliga kinematografiska institutet Statskonservatoriet i Tbilisi |
Sysselsättning | Manusförfattare, dirigent, pianist, dokumentärfilmare, filmregissör, kompositör, skådespelare, regissör, filmklippare, pedagog |
Befattning | |
La Fémis ordförande (2000–) | |
Arbetsgivare | Högre kurser för manusförfattare och regissörer (VKSR) |
Utmärkelser | |
Berliner Kunstpreis (1993) Nika-prisen for beste regissør (1998) Europeiska filmkritikerpriset (1999) Louis Delluc-priset (1999) Riddare av Hederslegionen (2006) Folkets konstnär i Georgiska SFSR | |
Redigera Wikidata |
Otar Iosseliani (georgiska: ოთარ იოსელიანი), född 2 februari 1934 i Tbilisi, Georgiska SSR, Sovjetunionen, död 17 december 2023 i Tbilisi, var en georgisk-fransk filmregissör.
Iosseliani studerade vid Tbilisis statliga konservatorium, där han tog examen 1952 med diplom i komposition, dirigering och piano.
Tre av Iosselianis filmer har vunnit Juryns stora pris vid filmfestivalen i Venedig; Månens favoriter (1984), Och det vart ljus (1989) och Brigands (1996).
|