Per Brahes hus

I dagens värld har Per Brahes hus blivit ett ämne av stor relevans och intresse för många människor. På både professionella och personliga sfärer har Per Brahes hus skapat ständig debatt och har fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och yrken. Vikten av Per Brahes hus ligger i dess inverkan på det moderna samhället och hur människor interagerar med varandra. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Per Brahes hus och analysera dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Från dess implikationer inom teknik och ekonomi, till dess relevans inom kultur och underhållning, är Per Brahes hus ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet och förståelse.

Ej att förväxla med Brahehus.
Brahes hus är det höga huset i mitten.
Målning av Elias Martin (1739–1818)

Per Brahes hus (även Braheska huset, initialt Gyldenklouska huset) var en byggnad på norra delen av Helgeandsholmen i Stockholm, uppförd 1648 av greve Per Brahe d.y. Huset, som efter reduktionen kvarstod in på 1800-talet, användes bland annat av Kungliga Biblioteket (1730–68), Riksarkivet, Vetenskapsakademien, Borgrätten, Kungliga Husgerådskammaren och som bostad för hovstallmästaren. Revs 1815.

Referenser


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Externa länkar