Petrus Ekerman
I dagens artikel ska vi utforska den fascinerande världen av Petrus Ekerman och allt den har att erbjuda. Petrus Ekerman har varit föremål för studier och intresse i många år, och dess inverkan på samhälle och kultur är obestridlig. Genom den här artikeln vill vi belysa de olika aspekterna av Petrus Ekerman, från dess historia och utveckling till dess relevans idag. Vi kommer att fördjupa oss i dess olika aspekter och noggrant undersöka dess inflytande inom så varierande områden som teknik, vetenskap, konst och vardagsliv. Med ett kritiskt och insiktsfullt öga hoppas vi kunna ge en djupare förståelse för Petrus Ekerman och dess inverkan på den moderna världen.
| Petrus Ekerman | |
| Född | 15 juni 1697 Vadstena församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 1 oktober 1783 (86 år) Uppsala församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Ornitolog |
| Maka | Anna Törner |
| Föräldrar | Paulus Ekerman |
| Släktingar | Jacob Ekerman (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Petrus Ekerman, född 1696 i Vadstena, död 1 oktober 1783 i Uppsala, var en svensk universitetslärare.
Ekerman blev filosofie magister i Uppsala 1722, docent i filosofi 1727 och adjunkt 1728. Han var eloquentiæ et poëseos professor (professor i vältalighet och poetik) i Uppsala 1737-1779.
Ekerman är än i dag omtalad för sitt överutnyttjande av den tidens utbildningsordning, att det var professorn som författade en students magisteravhandling, varefter studenten hade att försvara den. Professorn hade rätt att, som en del i sina löneinkomster, uppbära arvode för ett sådant författarskap. Ekerman satte detta i affärsmässigt system och författade mot betalning över 600 avhandlingar. För detta blev han kritiserad av sina kolleger. Hans agerande gjorde att han fick en ansenlig förmögenhet och kunde finansiera bygget av det hus som än idag kallas Ekermanska huset, invid domkyrkan och Gustavianum i Uppsala. Efter Ekermans död ärvdes Ekermanska huset av hans dotter Eva Ulrika Ekerman och hennes man, professoren Carl Aurivillius.
Ekerman gifte sig 1730 med Anna Törner, dotter till professoren Fabian Törner. Giftermålet varade fram tills Annas död år 1750.
Externa länkar
- Släkten Ekerman (Eckerman, Ekermann) är inte adlad. Adelsvapen-wiki
- Petrus Ekerman i Libris
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Ekerman, Petrus, 1904–1926.
Noter
- ^ Petrus Ekerman, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
Vidare läsning
| Företrädare: Johan Eric Fick |
Uppsala universitets rektor Ht 1751 |
Efterträdare: Gabriel Mathesius |
| Företrädare: Gabriel Mathesius |
Inspektor för Österbottniska nationen 1752– senast 1779 |
Efterträdare: Torbern Bergman som inspektor för Finska nationen |
| Företrädare: Carl von Linné |
Uppsala universitets rektor Vt 1760 |
Efterträdare: Gabriel Mathesius |
| Företrädare: Matthias Asp |
Inspektor för Östgöta nation 1763–1779 |
Efterträdare: Johan Ihre |
| Företrädare: Carl von Linné |
Uppsala universitets rektor Vt 1773 |
Efterträdare: Christoffer Clewberg |