Rätt sak
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Rätt sak, som har väckt ett brett intresse och debatt inom olika områden. Rätt sak är ett begrepp som fått relevans de senaste åren och som har skapat stor nyfikenhet i dagens samhälle. Längs dessa linjer kommer de olika kanterna och perspektiven kring Rätt sak att utforskas, liksom dess inverkan i olika sammanhang och situationer. Både dess positiva och negativa aspekter kommer att analyseras för att erbjuda en komplett och balanserad vision av detta ämne. Dessutom kommer yttranden från experter på området att presenteras och specifika fall som exemplifierar betydelsen av Rätt sak idag kommer att granskas.
| Rätt Sak Правое дело | |
 | |
| Land |  Ryssland |
|---|---|
| Partiordförande | Andrej Dunajev |
| Grundat | 2009 |
| Huvudkontor | Moskva |
| Politisk ideologi | Liberalism, Liberalkonservatism |
| Europeiskt samarbetsorgan | Internationella demokratiska unionen |
| Färg(er) | Blå, röd |
| Webbplats | |
| www.pravoedelo.ru | |
| Rysk politik Politiska partier Val | |
Rätt Sak, även kallat Rätta saken (ryska: Правое дело, Pravoje delo), var ett liberalt politiskt parti i Ryssland under åren 2009–2016. Partinamnet är dubbeltydigt på ryska och betyder både "Rätt Sak" och "Högerns Sak". I mars 2016 ombildades partiet som Framgångspartiet (ryska: Партия Роста).
Partiet bildades den 18 februari 2009 genom en sammanslagning av partierna Högerkrafternas union, Medborgarkraft och Rysslands demokratiska parti. Partiet förespråkar en liberal fri marknadsekonomi, demokrati och värnandet om medelklassens rättigheter. Även om partiet allmänt betraktas som ett Kremlvänligt parti, så har man redan befunnit sig i opposition till presidentförvaltningen vid flera tillfällen.
I juni 2011 blev mångmiljardären Michail Prochorov partiledare. I september hölls dock två rivaliserande partikongresser och den ledande falangen avsatte Prochorov, vilken uppmanade alla partimedlemmar som stödde honom att lämna "detta nickedockeparti till Kreml".
Rätt sak ställde upp i parlamentsvalet 2011 där partiet dock bara fick 0,6 procent av rösterna vilket var långt ifrån småpartispärren på 7 procent.
Se även
Referenser
- ^ Wiktor Nummelin. ”Arkiverade kopian”. GP. Arkiverad från originalet den 14 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120314182534/http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.724161-stenrik-ryss-tar-strid-med-kreml. Läst 4 december 2011.
- ^ ”Valresultatet. Kl 21.24 den 9 dec 2011”. Ryska valmyndigheten - Tsentralnaja izbiratelnaja komissija Rossijskoj federatsii. http://www.vybory.izbirkom.ru/region/region/izbirkom?action=show&root=1&tvd=100100028713304&vrn=100100028713299®ion=0&global=1&sub_region=0&prver=0&pronetvd=null&vibid=100100028713304&type=242&fgj+6. Läst 13 december 2011.
| |||||||||||