Raplamaa är ett ämne av stor relevans idag, eftersom det har en direkt inverkan på våra liv. Genom historien har Raplamaa varit föremål för studier, debatt och kontroverser, och det är inte konstigt, eftersom dess betydelse är obestridlig. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Raplamaa, och analysera dess engagemang i olika aspekter av samhället. Från dess ursprung till dess projektion i framtiden, inklusive dess inflytande på kultur, politik och ekonomi, kommer vi att fördjupa oss i en djupgående analys som gör att vi bättre kan förstå vikten av Raplamaa i dagens värld.
Raplamaa | |||
Landskap | |||
|
|||
Land | Estland | ||
---|---|---|---|
Residensstad | Rapla | ||
Area | 2 980 km² | ||
Folkmängd | 34 085 (2017-01-01) | ||
Befolkningstäthet | 11 invånare/km² | ||
Geonames | 589115 | ||
| |||
Webbplats: www.raplamv.ee | |||
Raplamaa (även Rapla maakond) är ett landskap i Estland med en yta på 2 980 km² och 34 085 invånare (2017). Residensstad är Rapla (äldre svenska och tyska Rappel). Bland områdets naturresurser märks kalksten, dolomit, torv och lera.
Raplamaa ligger i västra Estland, i dess inland och 30 km söder om huvudstaden Tallinn. Det angränsar i väster till Läänemaa, i norr till Harjumaa, i öster till Järvamaa och i söder till Pärnumaa.
2017 minskades landskapet då området motsvarande den tidigare kommunen Käru tillfördes landskapet Järvamaa som en följd av en kommunsammanslagning.
Landskapet är sedan 2017 indelat i fyra kommuner.
Landskapet har tidigare varit indelat i 14 kommuner, varav en stadskommun och tre köpingskommuner.
Efter gränsjusteringar som följd av kommunreformen 2017 finns det i landskapet Raplamaa en stad, tre köpingar, 13 småköpingar samt 259 byar.
|