I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Regeringskris och utforska dess många aspekter och relevans i den nuvarande miljön. Från dess ursprung till dess inverkan på det samtida samhället kommer vi att analysera varje relevant aspekt i detalj och erbjuda en bred och komplett vision av detta ämne. Regeringskris har varit föremål för intresse och debatt inom olika områden, och genom denna forskning kommer vi att söka belysa dess huvudkomponenter och implikationer. Följ med oss på denna spännande resa för att upptäcka allt som Regeringskris har att erbjuda oss och dess roll i dagens värld.
Regeringskris är en situation när det ifrågasätts att regeringen kan styra landet och regeringen hotar att avgå eller riskerar att avsättas innan mandatperioden har gått ut. Begreppet är tidigast känt i svenska språket 1898.
En regeringskris kan utlösas av olika skäl:
En regeringskris kan resultera i omförhandlingar om regeringens proposition, i försök till regeringsombildning eller i nyval. Under en regeringskris kan en avgående regering fungera som expeditionsministär, vanligen en minoritetsregering.
I Europa är den vanligaste orsaken till regeringskriser förlusten av det parlamentariska underlaget till regeringen, exempelvis när en koalitionspartner eller ett stödparti inte längre stödjer regeringens politik eller när riksdagsledamöter lämnar sitt tidigare parti. I Västeuropa är Italien det land som har flest sådana incidenter; den genomsnittliga längden på en italiensk regering är bara drygt 1 år. Även Nederländerna har ofta haft regeringskriser, exempelvis 2005, 2006, 2010 och 2012, medan regeringar i flertalet andra länder varar i genomsnitt 2-3 år.