Rjukan

I dagens värld har Rjukan blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Vikten av Rjukan har satt sina spår i historien och finns i människors dagliga liv. Från sitt ursprung till nutid har Rjukan varit föremål för debatt och analys inom olika områden, från politik till vetenskap, inklusive kultur och teknik. Av denna anledning är det viktigt att förstå vilken inverkan Rjukan har på våra liv och i det globala sammanhanget. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska betydelsen av Rjukan och dess implikationer i den samtida världen.

Rjukan
Tätort · Stad · Centralort
Sydväst om Rjukan och Vestfjorddalen reser sig Gaustatoppen 1 883 meter över havet
Sydväst om Rjukan och Vestfjorddalen reser sig Gaustatoppen 1 883 meter över havet
Land Norge Norge
Kommun Tinns kommun
Koordinater 59°52′52″N 8°34′59″Ö / 59.88111°N 8.58306°Ö / 59.88111; 8.58306
Area 2,59 km²
Folkmängd 3 003 (1 jan 2022)
Befolkningstäthet 1 159 invånare/km²
Geonames 3141682
Rjukan ligger i Vestfjorddalen, halvvägs mellan Møsvatnet och Tinnsjø.
Rjukan ligger i Vestfjorddalen, halvvägs mellan Møsvatnet och Tinnsjø.
Rjukan ligger i Vestfjorddalen, halvvägs mellan Møsvatnet och Tinnsjø.
Rjukans kyrka blev färdig 1915. Den har 350 sittplatser.

Rjukan är en tätort och stad som utgör centralort i Tinns kommun i Telemark fylke i södra Norge. Tätorten ligger i Vestfjorddalen, halvvägs mellan Møsvatnet och Tinnsjø, och har fått sitt namn efter Rjukanfossen ('det rykande vattenfallet') väster om orten. Tätorten har 3 038 invånare (januari 2021, SSB).

Historia

Rjukan var tidigare en viktig industriort i Telemark, uppbyggd kring Norsk Hydros anläggning Rjukan salpeterfabrikker i början av 1900-talet. Fabriken lokaliserades till Rjukan främst på grund av den goda tillgången på elkraft genom reglering av älven Måna och sjön Møsvatnet.

1934 byggde Norsk Hydro världens första kommersiella anläggning för tillverkning av tungt vatten i Vemork vid Rjukan. Under Nazitysklands ockupation under andra världskriget drevs anläggningen för att få tillgång till tungt vatten, vilket var en nödvändig del i Nazitysklands kärnvapenprogram. Anläggningen saboterades flera gånger av motståndsrörelsen och de allierade styrkorna.

I dag finns Norsk Industriarbeidermuseum i anläggningen i Vemork. Där visas Rjukans och industriarbetarnas historia, liksom ortens krigs- och sabotagehistoria.

Efter 1960 överfördes huvuddelen av salpeterproduktionen till Hydros fabrik på Herøya i Porsgrunn. Viss industri finns fortfarande i Rjukan, bland annat exportföretaget Scana Skarpenord.

I dag

Rjukan satsar i dag mycket på turism. De viktigaste attraktionerna är skidåkning, fjällvandring, historia och isklättring. Rjukan är också ett attraktivt område för fritidshus.

Solspeglar

På grund av ortens läge i en dal med höga omgivande berg så når inte solljuset fram mellan september och mars. Sedan 2013 finns det 450 meter ovanför staden på en bergssluttning utplacerat tre stycken speglar som reflekterar solljus och lyser upp omkring 200 kvadratmeter av stadens stora torg. Speglarna är 17 meter höga med vardera en yta på 100 kvadratmeter, och riktas automatiskt in för att följa solen.

Kända personer

Den katolske biskopen av Oslo, Bernt Eidsvig, är född i Rjukan.

Referenser

Noter

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Rjukan.