I dagens artikel vill vi fördjupa oss i Rysslands flotta, ett ämne som har fått aktualitet de senaste åren och som påverkat samhället på olika sätt. Rysslands flotta har skapat stort intresse bland både experter och allmänhet, det väcker debatter och reflektioner inom olika områden, från vetenskap och teknik, till politik och kultur. Genom hela artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Rysslands flotta, analysera dess betydelse, dess implikationer och de utmaningar det innebär. Dessutom kommer vi att undersöka hur Rysslands flotta har utvecklats över tiden och dess inflytande på nuvarande sociala dynamik. Missa inte denna kompletta analys som kommer att belysa ett fenomen som fortsätter att fascinera och påverka samhället.
Rysslands flotta | |
Ryska flottans emblem | |
Information | |
---|---|
Datum | 1992– |
Land | Ryssland |
Typ | Flotta |
Del av | Ryska federationens militär |
Storlek | 130 000 sjömän (2011), 233 fartyg |
Kända slag och krig | Efter 1989: Kriget i Georgien 2008 Sjöröveribekämpning i somaliska farvatten Krimkrisen Syriska inbördeskriget Rysslands invasion av Ukraina 2022 |
Årsdagar | Flottans dag (sista söndagen i juli) Datumet valdes med anledning av Sjöslaget vid Hangö udd 1714 |
Befälhavare | |
Nuvarande befälhavare | Amiral Nikolaj Anatoljevitj Jevmenov |
Rysslands flotta (ryska: Военно-морской флот Российской Федерации (ВМФ России), tr. Vojenno-morskoj flot Rossijskoj Federatsii (VMF Rossii)) är den marina försvarsgrenen i Rysslands militär.
Den nuvarande ryska flottan bildades i januari 1992 efter kalla krigets slut och efterföljde Sovjetunionens flotta. Dess historia sträcker sig tillbaka till tidigt 1700-tal, då den bildades av tsar Peter den store i samband med att Ryssland fick tillgång till hamnar vid Östersjön. Efter Sovjets upplösning delades dess fartyg, ubåtar och baser upp mellan alla nya stater som hade tillgång till hav. Största arvtagarna blev Ryssland och Ukraina varav Ryssland blev den största.
Under de första åren efter Sovjetunionens fall minskade flottans budget kraftigt. Detta gjorde att en mängd fartyg fick tas ur bruk i förtid. Som exempel så hade Ryssland 170 atomdrivna ubåtar 1991, denna siffra hade minskat till 50 i början av 2000-talet. En "bieffekt" av denna nedrustning och dåliga ekonomi är att en stor mängd atomdrivna fartyg och ubåtar bara har lämnats vid sin kaj och riskerar att orsaka miljökatastrofer. Detta eftersom flertalet fortfarande bär på sitt kärnbränsle. De senaste åren har läget förbättras något då flera västerländska länder har ställt upp med pengar och personal för omhändertagning och skrotning av en stor mängd farkoster.
I och med Rysslands ekonomiska uppgång har flottan börjat tillföras nya fartyg och ubåtar och många av de äldre Sovjet klasserna har börjat ersättas. Efter Rysslands invasion av Krim halvön 2014 som ledde till sanktioner från väst världen har dock den inhemska produktionen negativt påverkats.
Svenska försvarsanalytiker anser att den Ryska flottan har svårt att genomföra detta uppdrag tillfullo på grund av begränsningar i antalet fartyg samt tidigare brister i underhåll och reparationer.
Komponent | Huvuduppgift | Prioritet |
---|---|---|
Norra flottan | Ubåtsbaserade strategiska kärnvapeninsatser Skydd av Rysslands arktiska intressen |
Prioriterad |
Stillahavsflottan | Ubåtsbaserade strategiska kärnvapeninsatser Skydd av den marina infrastrukturen i Vladivostok och Petropavlovsk-Kamtjatskij |
Prioriterad |
Svartahavsflottan | Skydd och försvar av territoriet | Icke-prioriterad |
Östersjöflottan | Skydd och försvar av territoriet | Icke-prioriterad |
Kaspiska flottiljen | Skydd och försvar av territoriet | Icke-prioriterad |
Källa: |
Utöver dessa finns en stor mängd korvetter och robotbåtar i bruk hos samtliga flottor.