Sônia Guajajara

I dagens värld har Sônia Guajajara blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Från dess inverkan på samhället till dess implikationer på det dagliga livet, har Sônia Guajajara fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och bakgrunder. När vi fördjupar oss i detta ämne är det avgörande att utforska dess olika aspekter, från dess ursprung till dess utveckling över tiden. I den här artikeln kommer vi att analysera i detalj Sônia Guajajara och dess implikationer inom olika områden, i syfte att ge en komplett och djupgående vision av detta ämne som är så relevant idag.

Sônia Guajajara
FöddSônia Bone de Souza Silva Santos
6 mars 1974 (50 år)
Maranhão, Brasilien
Medborgare iBrasilien
Utbildad vidUniversidade Estadual do Maranhão
SysselsättningAktivist, miljöaktivist, politiker, lärare, sjuksköterska
Befattning
Minister of Indigenous Peoples (2023–)
Politiskt parti
Partido Socialismo e Liberdade (–)
Utmärkelser
Ordem do Mérito Cultural (2015)
Time 100 (2022)
100 Women (2023)
Redigera Wikidata

Sônia Bone de Souza Silva Santos, född 6 mars 1974, vanligtvis känd som Sônia Guajajara, är en brasiliansk aktivist för ursprungsfolkens rättigheter, miljöaktivist och politiker. Sedan januari 2023 sitter Guajajara i regeringen Lula som minister för Brasilianska ursprungsbefolkningen.

2022 utsågs Guajajara till en av de 100 mest inflytelserika människorna i världen av Time.

Biografi

Sônia Guajajara tillhör Guajajarafolket och växte upp på Guajajarareservatet i Amazonas regnskog. Hennes föräldrar kunde inte läsa och Guajajara lämnade hemmet vid 10 år för att börja jobba. Hon blev intresserad av politik i ung ålder, och har ägnat sitt liv åt att försvara rättigheterna för ursprungsbefolkningar i Brasilien. Hon har varit en ledande röst i kampen för skydd av regnskogen och har kämpat mot skogsskövling och olaglig markanvändning. Guajajara har också varit en stark förespråkare för att förbättra tillgången till utbildning och hälsovård för ursprungsbefolkningar.

Hon leder Articulação dos Povos Indígenas do Brasil (Föreningen för Brasiliens ursprungsbefolkning, APIB), en organisation som representerar ca 300 grupper i Brasilien.

Politisk karriär

Sônia Guajajara är ansluten till Partiet Socialism och Frihet (PSOL).

Hon kandiderade först till Brasiliens presidentpost i Parlamentsvalet i Brasilien 2018. Sedan kandiderade hon som Guilherme Boulos vicepresident i samma val.

2022 ställde hon upp i det brasilianska kongressvalet och blev en av de första personerna från ett urfolk att vinna en plats som kongressledamot. Sedan januari 2023 är hon Brasiliens första urfolksminister.

Se även

Källor

  1. ^ Sonia Guajajara, läs online.
  2. ^ läs online, BBC .
  3. ^ läs online, www.opovo.com.br .
  4. ^ läs online, www.cultura.gov.br .
  5. ^ läs online, time.com .
  6. ^ ”Sônia Guajajara: The 100 Most Influential People of 2022” (på engelska). Time. 23 maj 2022. https://time.com/collection/100-most-influential-people-2022/6177858/sonia-guajajara/. Läst 9 september 2023. 
  7. ^ Henrik Brandão Jönsson (21 september 2022). ”En brasiliansk urkraft kandiderar”. Sveriges Natur. https://www.sverigesnatur.org/intervju/en-brasiliansk-urkraft-kandiderar/. Läst 9 september 2023. 
  8. ^ No Borders (16 juni 2020). ”Sônia Guajajara: Indigenous women in Brazil leading in the fight for justice (part 1)” (på engelska). No Borders. https://nobordersnews.org/2020/06/16/sonia-guajajara-indigenous-women-in-brazil-leading-in-the-fight-for-justice/. Läst 9 september 2023. 
  9. ^ ”Nya ministern: ”Bolsonaro var en sann tragedi för Amazonas””. DN.SE. 9 september 2023. https://www.dn.se/varlden/nya-ministern-bolsonaro-var-en-sann-tragedi-for-amazonas/. Läst 9 september 2023. 
  10. ^ Edson Krenak (27 juli 2022). ”Sonia Guajajara Appointed First Minister of Newly Created Ministry of Indigenous Affairs in Brazil” (på engelska). Cultural Survival. https://www.culturalsurvival.org/news/sonia-guajajara-appointed-first-minister-newly-created-ministry-indigenous-affairs-brazil. Läst 9 september 2023. 
  11. ^ Guajajara, Sonia Bone; Alarcon, Daniela Fernandes; Pontes, Ana Lucia de Moura (2022-10-17). ”Interview with Sonia Guajajara: the Indigenous movement in the face of the COVID-19 pandemic” (på engelska). Ciência & Saúde Coletiva 27: sid. 4125–4130. doi:10.1590/1413-812320222711.22212021. ISSN 1413-8123. https://www.scielosp.org/article/csc/2022.v27n11/4125-4130/en/. Läst 9 september 2023. 
  12. ^ ”SÔNIA GUAJAJARA” (på amerikansk engelska). gcint.org. Arkiverad från originalet den 29 september 2018. https://web.archive.org/web/20180929000433/https://www.gcint.org/sonia-guajajara/. Läst 3 juli 2021. 
  13. ^ Elsa Persson (5 november 2019). ”Amazonas-aktivist: »Minska investeringar i Brasilien«”. Dagens Arena. https://www.dagensarena.se/innehall/amazonas-aktivist-minska-investeringar-brasilien/. Läst 9 september 2023. 
  14. ^ ”Brazil will have first Indigenous woman chief for key post” (på engelska). AP News. 30 december 2022. https://apnews.com/article/technology-politics-brazil-government-united-states-802853d7e3f1364abf310971acb658a7. Läst 9 september 2023. 
  15. ^ Phillips, Tom (18 december 2022). ”Sônia Guajajara hails Brazil’s Indigenous ministry after Bolsonaro ‘turmoil’” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2022/dec/18/brazil-indigenous-ministry-sonia-guajajara-activist. Läst 9 september 2023. 

Externa länkar

Auktoritetsdata
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot