I den här artikeln kommer vi att utforska S (ånglok) från olika perspektiv och fördjupa oss i dess betydelse, inverkan och relevans inom olika områden. S (ånglok) är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos experter och entusiaster och skapat debatt och reflektion kring dess implikationer. På dessa sidor kommer vi att analysera nyckelaspekterna av S (ånglok), från dess historia till dess utveckling idag, inklusive dess inflytande på samhället och dess framtida projektion. Genom intervjuer, analyser och vittnesmål vill vi belysa S (ånglok) och erbjuda läsaren en komplett och berikande vision av detta ämne som är så aktuellt idag. Följ med oss på denna spännande resa genom S (ånglok)s universum!
S | |
Leveransfoto av S 944 i Falun 1908. | |
Även kallad | Sa |
---|---|
Fordonstyp | Ånglok |
Tillverkningsår | 1908–1916 |
Byggt antal | 46 |
Axelföljd | 1C1T |
Drivhjulsdiameter | 1 530 mm |
Spårvidd | 1 435 mm (normalspår) |
Största tillåtna hastighet | 80 km/h |
Tjänstevikt | 60-63 ton |
S, mellan 1916 och 1942 Sa, är en svensk ånglokstyp, tillhörande Statens Järnvägar. S-loken var tanklok och användes huvudsakligen i persontrafik.
S-loken byggdes i 46 exemplar mellan 1908 och 1916. av Motala Verkstad, Nydqvist och Holm och Vagn- och Maskinfabriksaktiebolaget Falun. De var överhettarlok med två utvändiga cylindrar och sidotankar.
Flera av loken såldes till privatbanor på 1930-talet, när stora delar av SJ:s nät hade blivit elektrifierat. Loken återkom dock i samband med att dessa förstatligades. De flesta S-loken togs ur trafik på 1950-talet och ersattes med rälsbussar. Sju S-lok finns bevarade som museilok, bland annat på Angelner Dampfeisenbahn i Tyskland och Skånska järnvägar vid Brösarps station.
|