Saga (mytologi)

Idag är Saga (mytologi) ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och från olika delar av världen. Vikten av Saga (mytologi) i dagens samhälle har genererat omfattande debatt och lett till ett ökat intresse för att förstå dess implikationer i vårt dagliga liv. Från dess ursprung till dess inverkan på nutiden har Saga (mytologi) varit föremål för många undersökningar, diskussioner och analyser som försöker belysa dess mångfaldiga dimensioner. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Saga (mytologi) och dess inverkan på vår miljö, med syftet att ge en heltäckande och uppdaterad vision av detta mycket relevanta ämne.

Saga
Asynja i nordisk mytologi Redigera Wikidata
Nordisk gudom Redigera Wikidata
Del avSága and Sökkvabekkr Redigera Wikidata
Könkvinna Redigera Wikidata
ResidensSökkvabäck Redigera Wikidata
Medlem avAsynjor Redigera Wikidata
Tillhör fiktivt universumnordisk mytologi Redigera Wikidata

Saga ("hon som ser"; isländska Sága) är i nordisk mytologi en asynja. Namnet kan syfta på förmågan att se in i framtiden, men det kan också tolkas som besläktat med segja "tala" och släkt med ordet saga "berättelse".

I "Grimnismål" berättar Oden själv om gudarnas hem och nämner Sökkvabäck ("den sjunkna bäcken").

Sökkvabäck heter den fjärde
svala böljor där
brusar kring boplatsen.
Oden och Saga där
dricker var dag
glada ur skålar av guld.

– Grimnismål, vers 7

Liksom Friggs Fensalar håller också Saga till i vatten, men hon är inte identisk med Odens hustru, som man ansåg tidigare. Oden hade många kvinnor. Snarare skulle hon kunna ha samma funktion som Mimer, vars brunn gav kunskap.

Namnet Sága bör inte förväxlas med det isländska ordet saga, som betyder "historia" eller "berättelse". Svenska poeter under 1800-talet besjöng henne som historiens gudinna, men egentligen vet vi mycket litet om gudinnan Saga.

Se även

Referenser

  1. ^ Hultkrantz, Åke (1991). Vem är vem i nordisk mytologi : gestalter och äventyr i Eddans gudavärld. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 79. Libris 7236542. ISBN 9129593956 
  2. ^ Öv. L. Lönnroth (2016). Den Poetiska Eddan. sid. 108 (Atlantis) 
  3. ^ Simek, Rudolf (2007) translated by Angela Hall. Dictionary of Northern Mythology. D.S. Brewer. ISBN 0-85991-513-1
  4. ^ Hexikon, A. Henriksson, L. Hansson, D. Törngren. Bokförlaget Trevi 1988