I dagens värld är Skogsmöss ett mycket relevant ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Oavsett om det har påverkat samhället, ekonomin eller populärkulturen, har Skogsmöss blivit en konstant konversationspunkt och en analyspunkt för både akademiker, experter och nyfikna. Under åren har Skogsmöss utvecklats och genererat djupa debatter, såväl som viktiga framsteg som har markerat milstolpar i historien. I den här artikeln kommer vi att försöka utforska de olika aspekterna av Skogsmöss och analysera dess inflytande på våra liv.
Skogsmöss | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Gnagare Rodentia |
Överfamilj | Musliknande gnagare Myomorpha |
Familj | Råttdjur Muridae |
Underfamilj | Möss Murinae |
Släkte | Skogsmöss Apodemus |
Vetenskapligt namn | |
§ Apodemus | |
Auktor | Kaup, 1829 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Skogsmöss (Apodemus) är ett släkte i underfamiljen möss bland gnagarna med omkring 20 arter som förekommer i palearktiska regionen.
Skogsmöss blir mellan 6 och 17 centimeter långa, har därtill en 7 till 15 centimeter lång svans och väger mellan 15 och 50 gram. Skogsmöss har en mjuk päls med grå- eller brunaktig ovansida samt ljusgrå till vit undersida. Tassarna är vanligen vita, hos flera arter förekommer en gulröd fläck på bröstet eller en tydlig strimma på ryggen. Svansen är täckt med hår. I motsats till dvärgmöss använder de inte svansen som gripverktyg.
Skogsmöss förekommer över stora delar av Eurasien från västra Europa till Japan och södra Kina. Trots namnet är de inte bundna till skogar, utan deras habitat är även öppna landskap som gräsmarker och fält.
Ofta placerar skogsmöss sitt bo i jordhålor som kläs med gräs. Det finns både dag- och nattaktiva arter. Födan utgörs bland annat av rötter, frön, bär, nötter och insekter. Vanligen uppträder inte skogsmöss i byggnader. Ett fåtal arter är kända som skadedjur på sädesväxter eller som bärare av sjukdomar.
Fortplantningstiden är beroende på utbredningsområde och kan variera mellan olika år. Arter som lever i kalla regioner har vanligen fyra kullar per år och cirka fem ungar per kull. I varma områden kan en kull ha upp till tio ungar. Honor är 21 till 23 dagar dräktig.
Wilson & Reeder (2005) räknar skogsmöss tillsammans med släktet Tokudaia, som förekommer i södra Japan, och med den utdöda arten Rhagamys orthodon, som levde fram till pleistocen på Sardinien och Korsika, till den så kallade Apodemus-släktgruppen. Trots ytliga likheter är de inte närmare släkt med dvärgmöss (Micromys) och inte heller med de vanliga mössen (Mus).
Wilson & Reeder (2005) delar upp släktet i 20 arter:
Släkte Apodemus (i bokstavsordning)
Apodemus hyrcanicus kategoriseras som nära hotad (NT) medan övriga arter kategoriseras som livskraftiga (LC).
|