Slaget vid Dnepr

I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Slaget vid Dnepr, ett ämne som har skapat intresse och debatt i det samtida samhället. Slaget vid Dnepr har varit föremål för studier, reflektion och kontroverser, och dess inverkan har märkts på olika områden, från det personliga till det globala planet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Slaget vid Dnepr, från dess ursprung och utveckling till dess relevans i dagens värld. Vi kommer också att analysera de olika åsikter och ståndpunkter som finns kring Slaget vid Dnepr, samt vilka implikationer det har på människors liv och samhället i stort. Genom ett tvärvetenskapligt förhållningssätt försöker denna artikel ge en heltäckande och fördjupad vision av Slaget vid Dnepr, med syftet att bidra till den förståelse och reflektion kring detta ämne som är så relevant idag.

Slaget vid Dnepr
Del av östfronten under andra världskriget

Sovjetiska soldater passerar Dnepr på improviserade flottar.
Ägde rum 24 augusti 1943 — 23 december 1943
Plats Dnepr, Sovjetunionen
Resultat Sovjetisk seger
Stridande
Sovjetunionen Sovjetunionen
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakiska oberoende brigaden
Nazityskland Tyskland
Kungariket Rumänien Rumänien
Befälhavare och ledare
Sovjetunionen Konstantin Rokossovskij
Sovjetunionen Ivan Konev
Nazityskland Erich von Manstein
Kungariket Rumänien Romano Eroscú
Styrka
2 650 000 man
51 000 kanoner
2 400 stridsvagnar
2 850 flygplan
1 250 000 man
12 600 kanoner
2 100 stridsvagnar
2 000 flygplan
Förluster
Krivosheev:
348 815 döda, 937 162 skadade eller sjuka
David M. Glantz:
276 000 döda, 906 000 skadade eller sjuka
Nikolai Shefov: 550 000 döda
1 500 000 totala förluster
Låga uppskat.:
400 000+ totala förluster
Höga uppskat.:
1 000 000 totala förluster

Slaget vid Dnepr var ett slag under andra världskriget och ett av de största slagen i världshistorien där nästan 4 miljoner soldater var inblandade över en 1400 km lång front. Under det fyra månader långa striderna besegrade Röda armén de tyska trupperna vid Dnipros östra strand, som också etablerade flera brohuvuden på flodens västra strand och erövrade sedan också Kiev. Det är också ett av de blodigaste slagen någonsin, uppskattningar varierar mellan 1,7 miljoner och 2,7 miljoner döda och sårade. Eftersom slagfältet var så stort räknar några historiker inte det som ett enskilt "slag", utan utser slaget vid Stalingrad som historiens blodigaste slag.

Bakgrund

Efter slaget vid Kursk hade Wehrmacht i praktiken förlorat hoppet om att återta initiativet. Den tyska armén var efter förlusterna vid bland annat Kursk försvagad och kunde inte längre dominera slagfältet. Vid mitten av augusti inledde tyska armén, i ett försöka vinna tid, uppförandet av en serie försvarsverk för att sakta ner Röda armén. Hitler krävde att armén skulle försvara sina position vid Dnepr. Den sovjetiska sidan var fast besluten att fortsätta återerövrandet av de ockuperade territorierna som påbörjades i början av året. Industriområdena i Ukraina var det första målet då det tätbefolkade området och dess kolgruvor och andra mineraler skulle vara en viktig resurs för den fortsatta krigföringen. Anfallen koncentrerades till frontavsnittets sydliga områden.

Resultat

Slaget vid Dnepr var en svår motgång för tyska armén. Röda armén, som man hade hoppats kunna stoppa vid Dnipro, bröt igenom fronten. Kiev befriades och tyskarna saknade trupper för att slå ut de sovjetiska trupperna vid brohuvudena vid nedre Dnipro.

Slaget vid Dnepr och andra större offensiva operationer gav Stalin en bra förhandlingsposition i Teherankonferensen som hölls mellan 28 november och 1 december 1943 mellan Winston Churchill, Franklin D. Roosevelt och Stalin.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ http://www.soldat.ru/doc/casualties/book/chapter5_10_1.html#5_10_22 Arkiverad 5 maj 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Shefov, Nikolai (2002). Russian fights. Moskva: Lib. Military History