Slaget vid Manzikert

I dagens värld är Slaget vid Manzikert ett ämne av stor relevans och intresse för samhället. Från dess inverkan på människors dagliga liv, till dess inflytande på ekonomin och politiken, har Slaget vid Manzikert väckt en global debatt om dess konsekvenser och möjliga lösningar. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Slaget vid Manzikert, analysera dess ursprung, utveckling och framtidsutsikter. Från dess påverkan på mental hälsa till dess roll i det moderna samhället har Slaget vid Manzikert blivit ett oundvikligt närvarande ämne i våra liv, som genererar reflektioner och diskussioner som försöker förstå dess omfattning och konsekvenser. Genom en uttömmande analys försöker denna artikel belysa Slaget vid Manzikert och erbjuda en panoramavy som gör att vi kan förstå dess betydelse i det aktuella sammanhanget.

Slaget vid Manzikert
Del av bysantinska-seldjukiska krigen

I denna franska bokmålning från 1400-talet, föreställande slaget vid Manzikert, är de stridande klädda i den tidens västeuropeiska rustningar.
Ägde rum 26 augusti 1071
Plats nära Manzikert, Bysantinska Armenien (dagens Malazgirt, Turkiet)
Resultat Avgörande seldjukisk seger
Stridande
Bysantinska riket Bysantinska riket
frankiska, normandiska, georgiska, armeniska, bulgariska, petjeneger och cuman-legosoldater
Seldjukiska imperiet
petjeneger och cuman-legosoldater
Befälhavare och ledare
Romanos IV (tillfångatagen),
Nikephoros Bryennios,
Theodore Alyates,
Andronikos Doukas
Alp Arslan
Afşın Bey
Artuk Bey
Suleyman Shah
Styrka
~40 000 – 70 000 ~20 000 – 30 000
Förluster
~2 000 – 8,000 döda (inklusive 2 000 petjeneger och cuman legosoldater som höll sig lojala mot kejsaren)
~4 000 tillfångatagna
(mer än hälften deserterade)
Okänt

Slaget vid Manzikert stod den 26 augusti 1071 mellan å ena sidan den bysantinska armén under kejsar Romanos IV, där det även ingick vikingar och armenier, och den seldjukiska armén under Alp Arslan på den andra.

Manzikert (dagens Malazgirt i provinsen Muş i östra delen av Turkiet) var ett viktigt handelscentrum i kungariket Armenien och senare i det östromerska riket, det vill säga det Bysantinska riket.

Slaget utkämpades i närheten av staden den 26 augusti 1071. Seldjukerna segrade och kejsar Romanos togs tillfånga. Bysantinarna led ett förkrossande nederlag, vilket medförde en omfattande religiös och etnisk omvälvning i Anatolien i och med att de muslimska seldjukerna vann kontroll över området.

Slaget ledde till upprättandet av det seldjukiska sultanatet Rum i Anatolien och anses vara början till slutet för det bysantinska riket. För Bysans var förlusten av Anatolien ett ödeläggende slag eftersom området var den tätast befolkade delen av riket. Oförmögen att återta de förlorade landområdena såg sig den nye kejsaren, Alexios I Komnenos, nödd att be om hjälp från väst. Påven Urban II svarade med att uppmana kristna till att befria det heliga landet från muslimskt styre, vilket ledde till korstågen.

Kommentarer

  1. ^ Många pecheneger och Cumaner gick över till Seljuq sida när kriget började.

Referenser

  1. ^ Haldon, John (2001) (på engelska). The Byzantine Wars: Battles and Campaigns of the Byzantine Era. Stroud: Tempus. sid. 173. ISBN 0752417959 
  2. ^ Norwich, John Julius (1991) (på engelska). Byzantium: The Apogee. London: Viking. sid. 238. ISBN 0670802522 
  3. ^ Markham, Paul. ”Battle of Manzikert: Military Disaster or Political Failure?” (på engelska). Arkiverad från originalet den 13 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070513082203/http://www.deremilitari.org/resources/articles/markham.htm. 
  4. ^ Haldon 2001, s. 172.
  5. ^ Haldon, John (2001) (på engelska). The Byzantine Wars: Battles and Campaigns of the Byzantine Era. Stroud: Tempus. sid. 180. ISBN 0752417959