Numera är Sovjetrepublik ett ämne som har väckt stort intresse inom olika områden. Från politik till hälsa, mode och teknik har Sovjetrepublik blivit ett återkommande samtalsämne. Åsikterna i denna fråga är varierande och polariserade, vilket har skapat en berikande och ibland hetsig debatt. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Sovjetrepublik och hur det påverkar vårt nuvarande samhälle. Dessutom kommer vi att analysera dess utveckling under åren och dess prognoser för framtiden. Utan tvekan är Sovjetrepublik ett ämne som inte lämnar någon oberörd, och förtjänar djup och välargumenterad eftertanke.
Sovjetrepublik |
---|
|
Sovjetrepublik (även rådsrepublik) syftar oftast på en republik som ingick som delstat i Sovjetunionen (1922–91). Från 1956 och fram till unionens upplösning fanns femton sovjetrepubliker, vilka samtliga numera är självständiga stater. Ryska SFSR var till ytan, antal invånare och inflytande den mest dominerande. Kazakiska SSR var den näst största delrepubliken till ytan och utöver Ryska SFSR den mest dominerande i Asien. Sedan 1944 tilläts de olika sovjetrepublikerna att etablera egna utrikesministerier, och både Ukrainska SSR och Vitryska SSR blev 1945 medlemmar i Förenta nationerna.
Unionen var formellt en federation som efter andra världskriget bestod av 16, sedermera 15, sovjetrepubliker med Ryssland (RSFSR) som den största och mest inflytelserika. Varje republik, namngiven efter en dominerande etnisk grupp, hade konstitutionella garantier för långtgående självstyre och rätt till utträde ur unionen men styrdes i realiteten av ett till Moskva hårt knutet kommunistparti. Alla sovjetrepubliker har efter Sovjetunionens fall blivit självständiga stater.
Formellt var alla sovjetrepublikerna jämställda och hade rätt att utträda ur unionen. I praktiken var Ryska SFSR dominerande och några utträdeskrav kunde rent faktiskt inte göras gällande förrän regimen föll samman 1991.
Sovjetrepublik användes också som beteckning för styrelseskicket i de stater som kom att 1924 bilda Sovjetunionen, samt för ett antal andra kortlivade, oftast socialistiska, statsbildningar.
Sovjetunionen bestod av följande delstater från 1956 och framåt. Siffrorna inom parentes är de från kartan i faktarutan längst upp till höger
Åren 1921–31 existerade Abchaziska SSR. Den var trots sitt namn inte var en egentlig sovjetrepublik utan associerad med Transkaukasiska SSR och senare Georgiska SSR. 1931 uppgick den definitivt i den sistnämnda.
Under delar av 1919 fanns Litauisk-vitryska SSR. Denna existerade under tiden för ryska inbördeskriget och innan Sovjetunionen ens hade bildats.
Det fanns två former av republik i Sovjetunionen:
Under dessa administrativa indelningar fanns sedan bland annat:
ASSR, AOb och AOk var indelningar specifikt avsedda för sammanhållna etniska grupper.