Stadsfullmäktige

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Stadsfullmäktige. Oavsett om det är ett aktuellt ämne, en offentlig person eller en historisk händelse, har Stadsfullmäktige fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Genom den här artikeln kommer vi att noggrant utforska alla aspekter relaterade till Stadsfullmäktige, från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle. Oavsett om du är expert på ämnet eller precis börjar upptäcka det, inbjuder vi dig att fördjupa dig i denna spännande resa för att bättre förstå innebörden och relevansen av Stadsfullmäktige i vår tid.

Stadsfullmäktige i Halmstad 1927.

Stadsfullmäktige var från 1863 till och med 1970 det högsta beslutande valda organet i en stad i Sverige och ersatte allmän rådstuga. Vid kommunreformen 1971 ersattes stadsfullmäktige i likhet med motsvarande organ i tidigare landskommuner och köpingar, kommunalfullmäktige, av kommunfullmäktige.

Stadsfullmäktige infördes med det att 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft, men inrättandet var då frivilligt för alla städer med under 3 000 innevånare. I flera städer var därför även fortsatt allmän rådstuga det högsta beslutande organet. Under slutet av 1800-talet infördes dock stadsfullmäktige i de flesta städer och 1917 hade nästan alla städer infört stadsfullmäktige. År 1955 blev stadsfullmäktige obligatoriskt.

Förhållanden i Finland

I Finland finns en passus i 2015 års kommunallag (§ 4 andra stycket) med följande lydelse: ”Kommunen kan använda benämningen stad när den anser sig uppfylla de krav som ställs på ett stadssamhälle.” Därav följer att benämningen stadsfullmäktige fortfarande används i Finland. Lagtexten (§ 14) anger dock endast formen "fullmäktige".

Källor

  1. ^ Stadsfullmäktige i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
  2. ^ Nationalencyklopedin DVD-ROM (uppslagsord Stadsfullmäktige)
  3. ^ Kommunallag (410/2015). Finlex.
  4. ^ Stadsfullmäktige i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0