Statsskick

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Statsskick, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både forskare, entusiaster och nyfikna. Statsskick har varit föremål för debatt, studier och beundran genom historien, och dess relevans i dagens värld bara växer. Genom den här artikeln vill vi fördjupa oss i de olika aspekterna som utgör Statsskick, från dess ursprung till dess senaste tillämpningar, för att bättre förstå dess inverkan på vårt samhälle och världen i allmänhet. Följ med oss ​​på denna upptäcktsresa och lärande om Statsskick.

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-03)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Statsskick, även kallat statsform, är det sätt som en suverän stat organiseras, framför allt med avseende på hur utövningen av statens makt organiseras. Den klassiska indelningen av statsskick utgår ifrån hur statschefen tillsätts: monarki om ämbetet är ärftligt (till exempel Sverige), republik om ämbetet tillsätts av en valmanskår (till exempel Finland).

Det finns dock flera andra sätt att indela olika statsskick. Ett annat sätt är utifrån förhållandet mellan den verkställande makten och den lagstiftande församlingen. Det finns tre huvudvarianter, vare sig det är monarki eller republik: presidentialism, semipresidentialism eller parlamentarism.

En monarki kan vara absolut eller kombinerad med demokrati i form av konstitutionell. Även andra system finns, exempelvis teokrati (till exempel Iran och Vatikanstaten).

En viktigare uppdelning är den mellan demokratier – där den offentliga makten utgår från folket genom allmänna och fria val – och diktaturer – där all makt utgår från en individ eller en mindre grupp. Det finns en ideologisk spänning i epiteten i fråga. Kommunistiska stater har i allmänhet betraktats som diktaturer i västvärlden, men själva beskrivit sig som demokratiska (till exempel Tyska demokratiska republiken, Demokratiska folkrepubliken Korea), medan kapitalism anses vara en form av diktatur ur en kommunists synvinkel.

Historik

Karaktärisering och indelning av olika statsskick är en klassisk uppgift inom statsvetenskap. Aristoteles var den som först definierade tre statsformer utgående från de styrandes antal: enmansvälde (monarki), fåmansvälde (aristokrati) och mångvälde (vanligen kallat demokrati). Eftersom även monarkier kan vara aristokratiska och demokratiska reducerade därför Machiavelli statsskicken till två: monarki och republik.

Dimensioner

Det finns, förutom monarki och republik, många olika dimensioner som tillsammans utgör statsskickets form. Några av dem är:

Olika statsskick

Källor

  1. ^ Statsform i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot