Numera har Stjärnmaskar blivit ett ämne av stor betydelse i dagens samhälle. Med teknikens framsteg och snabba globalisering har Stjärnmaskar blivit ett allt mer relevant diskussionsämne inom olika områden. Oavsett om det är på det sociala, politiska, ekonomiska eller miljömässiga området, representerar Stjärnmaskar en vändpunkt som har markerat ett före och efter i det sätt på vilket samhället utvecklas. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Stjärnmaskar, från dess inverkan på människors dagliga liv till dess inflytande på det globala landskapet.
Stjärnmaskar | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Överstam | Lophotrochozoa |
Stam | Stjärnmaskar Sipuncula |
Vetenskapligt namn | |
§ Sipuncula | |
Auktor | Rafinesque, 1814 |
klasser, ordningar och familjer | |
| |
Hitta fler artiklar om djur med |
Stjärnmaskar (Sipuncula) är en stam inom djuren med 144–320 arter. De är 1–50 cm långa, vanligen under 10 cm. De finns i grunda havsmiljöer, där de gräver ned sig i havsbotten eller bosätter sig i gamla snäckskal och lever på detritus och små organismer.
Stjärnmaskar har en krans av tentakler runt munnen, som kan vändas inåt. Matspjälkningskanalen går från munnen i djurets framända till bakändan, där tarmen gör en böj och till slut avslutas med anus på dorsalsidan. Vissa stjärnmaskar har en kalcifierad sköld vid analöppningen.
Stjärnmaskar har inget kardiovaskulärt system, men däremot coelom (vätskefyllt rör som omsluter tarmen). Syre och näringsämnen transporteras runt i kroppen med interstitialvätska.
Kroppsväggen hos stjärnmaskar är muskulös och de drar ihop sig när de känner sig hotade.
Asexuell förökning förekommer hos stjärnmaskar, men är ovanligt. Då delar sig masken och låter delarna växa ut igen.
Den sexuella förökningen går till så att hannar och honor producerar könsceller i anslutning till coelomet, låter dessa mogna däri och släpper sedan ut dem i vattnet.
|