Stora fosterländska kriget
Numera är Stora fosterländska kriget ett ämne som har fått stor relevans i samhället. Med tiden har det väckt intresse hos ett stort antal människor på grund av dess inverkan på olika områden i det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Stora fosterländska kriget skapat debatt, reflektion och till och med kontroverser, vilket har lett till att det ägnats större uppmärksamhet idag. Med tanke på den relevans den har fått är det viktigt att fördjupa sig i analysen av Stora fosterländska kriget, förstå dess implikationer och leta efter möjliga lösningar. I den här artikeln kommer vi att utforska detta ämne i detalj för att bättre förstå dess omfattning och de olika perspektiv som finns runt det.
| Del av | propaganda i Sovjetunionen, historieskrivning, andra världskriget | |
|---|---|---|
| Uppkallad efter | Napoleons ryska fälttåg | |
| Stiftelseurkund | Q125253429 | |
Stora fosterländska kriget (ryska: Великая Отечественная война, Velikaja Otetjestvennaja vojna) är den ryska benämningen på kriget mellan Nazityskland och Sovjetunionen under andra världskriget.
Kriget började 22 juni 1941, då Tyskland anföll Sovjetunionen genom operation Barbarossa, och är del av östfronten under andra världskriget. Därför räknas vinterkriget och invasionen av Polen inte som delar av stora fosterländska kriget. Den 9 maj firas som segerdagen i stora fosterländska kriget.
En snarlik term är Fosterländska kriget. Detta beskriver försvaret av Ryssland under Napoleons ryska fälttåg 1812.
Se även
Referenser
- ^ ”stora fosterländska kriget”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stora-fosterl%C3%A4ndska-kriget. Läst 4 april 2021.
- ^ Gerner, Kristian (8 maj 2020). ”Ryskt segerfirande – historiker vill nyansera perspektiven”. www.ui.se. https://www.ui.se/utrikesmagasinet/analyser/2020/maj/ryskt-segerfirande--historiker-vill-nyansera-perspektiven/. Läst 4 april 2021.