I dagens värld har Storbritanniens riksdelar blivit ett återkommande ämne som täcker olika intresseområden. Från politik till teknik, kultur och samhälle i allmänhet, Storbritanniens riksdelar har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess betydelse och relevans kan inte underskattas, och dess inverkan märks på alla nivåer i samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Storbritanniens riksdelar, från dess ursprung till dess inflytande på människors dagliga liv. Vi kommer att analysera dess utveckling över tiden och undersöka dess konsekvenser för framtiden.
Storbritanniens statsskick | |
Denna artikel ingår i en artikelserie | |
Monarkin | |
---|---|
Kung Charles III av Storbritannien | |
Tronföljare: William, prins av Wales | |
Kronrådet · Kunglig sanktion · Prorogation | |
Samväldesriken | |
Lagstiftande makt | |
Parlamentet | |
Parlamentsval | |
Underhuset · Överhuset | |
Årlig öppningsceremoni | |
Verkställande makt | |
Premiärminister Rishi Sunak | |
Kabinettet · Kronrådet | |
Cabinet Office | |
Dömande makt | |
Högsta domstolen | |
Common law · Rättsväsen | |
Engelsk rätt · Skotsk rätt | |
Självstyre | |
Skottland: Parlament | |
Wales: Nationalförsamling | |
Nordirland: Församling | |
Administrativ indelning | |
Riksdelar | |
Kronbesittningar | |
Utomeuropeiska territorier |
Storbritanniens riksdelar (engelska constituent countries, constituent parts eller constituent units) är fyra till antalet: England, Wales, Skottland och Nordirland.
England och Wales har ett gemensamt lagsystem, medan de andra två riksdelarna av historiska skäl är separata i det avseendet. Storbritanniens parlament har överlåtit viss lagstiftningsmakt till lagstiftande församlingar i Wales, Skottland och Nordirland; riksdelen England har dock ingen separat lagstiftande församling. De lagstiftande församlingarna i Nordirland, Skottland och Wales väljer i sin tur verkställande organ som leds av en försteminister (t.ex. Skottlands försteminister) som formellt tillsätts av den brittiska monarken.
Det förekommer också att "constituent countries" översätts till "konstituerande länder"[källa behövs]. Precis som på svenska kan constituent både vara adjektiv och substantiv. Det svenska verbet konstituera betyder dock oftast instifta, medan det engelska constitute ofta används i betydelsen tillsammans utgöra. I uttrycket constituent countries används ordet som "beståndsdel". Att tala om konstituerande områden, konstituerande republiker o.s.v. är ovanligt på svenska, men det har förekommit. Man kan till exempel beskriva Europeiska unionens medlemsstater som EU:s konstituerande stater[källa behövs].
Riksdel | Flagga | Area | Invånare | Huvudstad |
---|---|---|---|---|
England | 130 395 km² | 52 234 000 | London | |
Skottland | 78 772 km² | 5 327 700 | Edinburgh | |
Wales | 20 770 km² | 3 006 400 | Cardiff | |
Nordirland | 13 843 km² | 1 810 863 | Belfast |
|