Storkar

I den här artikeln kommer vi att utforska Storkar och dess inverkan på dagens samhälle. Storkar har varit ett debattämne i flera år, och dess inflytande sträcker sig till olika områden i det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Storkar spelat en avgörande roll i hur människor interagerar, kommunicerar och utvecklas. När vi går framåt i den digitala tidsåldern är det viktigt att förstå hur Storkar fortsätter att forma vår värld och vilka konsekvenser det har för framtiden. Den här artikeln kommer att analysera de olika aspekterna av Storkar och dess relevans i det aktuella sammanhanget, vilket ger en heltäckande bild av dess betydelse och möjliga konsekvenser. Gör dig redo att fördjupa dig i den fascinerande världen av Storkar!

Uppslagsordet ”Stork” leder hit. För efternamnet, se Storck. För andra betydelser, se Stork (olika betydelser).
Storkar
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStorkfåglar
Ciconiiformes
FamiljStorkar
Ciconiidae
Vetenskapligt namn
§ Ciconiidae
AuktorGray, 1840
Släkten och arter
Se text

Storkar (Ciconiidae) är en familj i ordningen storkfåglar. Storkar har lång och kraftig näbb, längre än huvudet och tjockare än hos hägrarna. Benen är mycket långa. Bindhuden mellan framtårna är något större än hos hägrarna. Hithörande arter finns företrädesvis i Eurasien och Afrika. De lever på vattenrika slätter, lever av animalisk föda och bygger sina bon i träd eller på byggnader.

Systematik

Systematiken för ordningen storkfåglar och även familjen storkar har varit omdiskuterad. Största förändringen gjordes utifrån Sibley och Ahlquists studier av DNA-DNA hybridisering 1990 som indikerade att ordningen borde omfatta en mängd grupper av fåglar som pingviner, lommar, doppingar, stormfåglar, vadarfåglar, pelikaner, skarvar, rovfåglar och nya världens gamar. Denna radikala förändring accepterades dock inte i större utsträckning och senare genetiska studier har visat att denna sammanslagning inte skildrar de olika gruppernas inbördes släktskap.

Släkten och arter

Denna lista följer Clements et al. 2022 med kommentarer om avvikelser:

Referenser

  1. ^ Sibley, Charles (1990). Distribution and Taxonomy of Birds of the World. New Haven: Yale University Press. ISBN 0-300-04969-2 
  2. ^ Sibley, Charles (1990). Phylogeny and Classification of Birds. New Haven: Yale University Press. ISBN 0-300-04085-7 
  3. ^ Ericson, Per G. P.; Anderson, Cajsa L.; Britton, Tom; Elzanowski, Andrzej; Johansson, Ulf S.; Kallersjo, Mari; Ohlson, Jan I.; Parsons, Thomas J.; et al. (2006). ”Diversification of Neoaves: integration of molecular sequence data and fossils”. Biology Letters 2 (4): sid. 543-47. doi:10.1098/rsbl.2006.0523. PMID 17148284. 
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26