Nuförtiden är Strossmayers promenadstråk ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Med ökande medvetenhet om Strossmayers promenadstråk och dess inverkan på våra liv, lockas fler och fler individer att lära sig mer om detta ämne. Oavsett om Strossmayers promenadstråk är en person, plats, händelse eller koncept, gör dess relevans i det moderna samhället det till en intressant plats för de flesta av oss. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska olika aspekter av Strossmayers promenadstråk och dess inflytande på olika aspekter av våra liv. Gör dig redo att fördjupa dig i den fascinerande världen av Strossmayers promenadstråk!
Entrénbågen till Strossmayers promenadstråk år 2012. | |
Annat namn | Strossmayerovo šetalište |
---|---|
Namn efter | Josip Juraj Strossmayer |
Anlagd | 1812 |
Namngiven | 1874 |
Läge | |
Plats | Zagreb, Kroatien |
Sträckning | Mesnička ulica–Zakmardijeve stube |
Längd | cirka 450 meter |
Bredd | cirka 5–10 meter |
Betydelse | |
Användning | promenadstråk |
Känd för | Zagrebs äldsta och kändaste promenadstråk. |
Handel | Mindre marknadsstånd i den västra delen. |
Strossmayers promenadstråk (kroatiska: Strossmayerovo šetalište), i folkmun kallat "Strossmartre" eller "Stross", är ett promenadstråk i Zagreb i Kroatien. Promenadstråket är beläget i Övre staden som är en del av Zagrebs historiska stadskärna och är uppkallat efter välgöraren och kulturpersonligheten biskop Josip Juraj Strossmayer (1815–1905). Dess läge på Grič-höjden med panoramavy över Nedre staden har gjort stråket till en turistattraktion och den står stundom i centrum för olika kulturella evenemang.
Promenadstråket tillkom år 1812 på initiativ av Ignác Gyulay (1763–1831) som var den dåvarande österrikiska provinsen Kroatiens kejserlige ställföreträdande och ban. Det anlades på sluttningen vid Gradecs då ännu intakta södra stadsmur och uppkallades efter Strossmayer först år 1874. För att kunna anlägga promenaden revs den södra stadsporten ("Dverceporten") vid Lotrščaktornet och området vid stadsmuren terrasserades. Arbetena leddes av stadsnotarien Josip Štajdaher och finansierades till största del genom privata donationer vilket en stentavla med den latinska texten "Largitate surrexi. Anno MDCCCXIII" vittnar om. År 1813 öppnade promenadstråket för allmänheten och i slutet av 1800-talet antog det den utformning den har idag.
Strossmayers promenadstråk löper i västlig–östlig riktning, från Mesnička ulica (Slakterigatan) till Zakmardijeve stube (Zakmardis trappor). Det är ett naturskönt och romantiskt promenadstråk som överskuggas av höga kastanjeträd. Längst i öster finns en utsiktsplats med utsikt mot både Kaptol och Nedre staden. I stråkets västra del som markeras av en entrébåge finns marknadsstånd. Längs med stora delar av stråket finns parkbänkar och karaktäristiska gaslyktor.