I den här artikeln ska vi utforska Sulaymaniyya, ett ämne som har genererat stort intresse och debatt de senaste åren. Sulaymaniyya är ett koncept som har fångat uppmärksamheten hos experter inom olika områden, och dess relevans har ökat i det nutida samhället. I den här artikeln kommer vi att analysera olika aspekter relaterade till Sulaymaniyya, från dess historia och utveckling till dess inverkan idag. Vi kommer också att undersöka olika perspektiv och åsikter om Sulaymaniyya, med målet att ge en heltäckande bild av detta ämne. Oavsett din nivå av förtrogenhet med Sulaymaniyya, försöker den här artikeln erbjuda ett nytt utseende och fördjupa din förståelse.
Sulaymaniyya | |
Silêmanî | |
Stad | |
Land | Irak |
---|---|
Indelning | Irakiska Kurdistan |
Koordinater | 35°33′25″N 45°26′09″Ö / 35.55694°N 45.43583°Ö |
Yta | 4 067 km² |
Folkmängd | 963 390 (2016) |
Befolkningstäthet | 237 invånare/km² |
Tidszon | Arabisk standardtid (UTC+3) |
Geonames | 98463 |
Sulaymaniyya (alternativt as-Sulaymaniyah; historiskt: Şarezûr, kurdiska: سلێمانی, Silêmanî; arabiska: السليمانية, as-Sulaymānīya) är en stad i den autonoma regionen irakiska Kurdistan i nordöstra Irak och är den administrativa huvudorten för provinsen Sulaymaniyya. Staden är belägen ungefär 880 meter över havet och är den näst största staden i regionen, efter Erbil. Det finns inga officiella uppgifter från sen tid över själva stadens befolkning, men det distrikt som administreras av staden hade en uppskattad folkmängd av cirka 1 miljon invånare 2016.
Sulaymaniyya är ett viktigt ekonomiskt centrum i regionen och är de soranitalande kurdernas kulturella huvudstad. Den grundades den 14 november år 1784 av den kurdiske prinsen av Baban, Ibrahim Pasha Baban, som namngav staden efter sin far Sulaiman Pasha. Sulaymaniyya är huvudfästet för det politiska partiet PUK. 2011, under den arabiska våren, utbröt protester i Sulaymaniyya mot PUK och mot det andra kurdiska partiet KDP och dess ledare Massoud Barzani.
Sulaymaniyya är framför allt känt i Irak för sitt universitet.
År 1820, blott 26 år efter att staden grundats, uppskattade en brittisk besökare att stadens befolkning översteg 10 000. Dessa utgjordes av 2 144 familjer, av vilka 2 000 var muslimer, 130 judar, och 14 kristna. Ottomanska dokument från 1907 berättar att 8 702 muslimer och 360 icke-muslimer bodde i staden vid den tiden. Tidningen Peshkawtin som gavs ut i Sulaymaniyya 1920 beräknade invånarantalet då till tiotusen. Enligt irakiska regeringsdokument hade invånarantalet år 1947 stigit till 23 475; år 1998 till 548 747.
Den assyriska populationen i staden är liten, men det finns flera assyriska kyrkor i staden.
Staden besöktes av över 60 000 turister 2009. Sulaymaniyya drog till sig mer än 15 000 iranska turister under det första kvartalet 2010. Många tar sig till staden för de friare lagarna jämfört med hemma. En kulmen för iranska turister är det kurdiska nyåret Newroz, då staden varje år lockar många turister för att fira högtiden i regionen.
Staden är starkt beroende av vägtransport. Den 20 juli 2005 öppnade Sulaymaniyyas internationella flygplats, med reguljärflyg till flera europeiska destinationer som Frankfurt, Stockholm, Malmö, München, Eindhoven och Düsseldorf liksom städer i Mellanöstern som Dubai, Amman, Doha, Beirut, Damaskus, Istanbul och Ankara.
Kung Kyaxares grav.