Idag är Svengelska ett ämne som skapar stort intresse och debatt i samhället. Människor är angelägna om att lära sig mer om detta ämne, oavsett om det är på grund av dess relevans idag, dess inverkan på det dagliga livet eller dess historiska betydelse. Från olika områden behandlas och analyseras Svengelska ur olika perspektiv, vilket ger en flerdimensionell vision som berikar förståelsen av ämnet. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna av Svengelska, vilket ger en djupgående titt som låter läsaren förstå vikten och omfattningen av detta ämne idag.
Svengelska eller Anglicism beskriver brukandet av engelska ord i det svenska språket. Vanligtvis sker förändringar i uttal för att följa den lokala dialektens regler, men på senare år har brukandet av engelskt uttal blivit vanligare.
Exempel på svengelska är printa för "skriva ut", joina för "ansluta sig", "mingla" för att "umgås" och "dejt" för "träff". Ett direktöversatt engelskt idiomatiskt uttryck kallas dock en anglicism. Ett exempel är "Ska vi kalla det en dag?" från engelskans Shall we call it a day?. På en idiomatisk, eller rent av kongenial översättning, skulle man kunna skriva Ska vi stänga butiken? eller ännu enklare Nä, nu går vi hem.
En svenskamerikan på besök i "det gamla landet" kunde berätta om en olyckshändelse så här:
Engelska ord som i huvudbetydelse inte betyder samma sak på engelska som de betyder på svenska (felöversättning) kallas också pseudoanglicism.
Jämför den relaterade termen Swenglish. Denna syftar på engelska talad med kraftig svensk brytning och/eller uppblandad med svenska ord när talarens engelska ordförråd inte räcker till.
| ||||||||