Sveriges landsdelar
Idag är Sveriges landsdelar ett ämne som skapar stort intresse och kontroverser i samhället. Ur olika perspektiv kan man finna olika argument för och emot Sveriges landsdelar, vilket har lett till omfattande debatt inom olika områden. Oavsett om det är på ett personligt, politiskt, socialt eller ekonomiskt plan har Sveriges landsdelar lyckats positionera sig som ett relevant ämne som förtjänar att analyseras på djupet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Sveriges landsdelar, från dess ursprung och utveckling till dess möjliga konsekvenser i framtiden.
Sveriges landsdelar utgörs av Sveriges tre gamla "huvuddelar", Svealand, Götaland och Norrland. Det är en geografiskt hävdvunnen indelning som är historiskt förankrad i olik grad.[förtydliga]
Landsdelarna är geografiska grupperingar av landskapen, men de fyller inte någon administrativ funktion. De har heller inte, till skillnad från de likaledes icke-administrativa landskapen, tilldelats några heraldiska vapen eller andra symboler. Den vanligaste användningen av dessa landsdelar i vardagliga sammanhang torde vara i väderrapporter.
Namnen förekommer också i viss distriktsindelning. Så är till exempel Mellersta Norrland och Övre Norrland benämningar på två så kallade riksområden i statistiska sammanhang.
Historik
Landsdelarnas sammansättningar har varierat genom historien, främst på grund av att Sveriges yttre gränser förändrats. De sydliga landskapen Blekinge och Skåne samt Bohuslän i väst fördes till Sverige genom Freden i Roskilde 1658 och de har därefter kommit att ingå i Götaland, liksom de genom freden i Brömsebro 1645 erhållna landskapen Halland och Gotland. Även Härjedalen och Jämtland erhölls detta år och de har sedermera kommit att räknas till Norrland.
Fram till 1809 ingick Finland i Sverige och räknades då som en fjärde landsdel. Tidigare räknades de nordligare delarna av Finland till Norrland och de sydligare som en egen landsdel kallad Österland. Denna senare benämning kom dock tidigt ur bruk, sannolikt redan under Kalmarunionens tid. Vissa landskap i Sverige, till exempel Gästrikland och Värmland, har även bytt landsdelstillhörighet.[förtydliga] Sådana förändringar har inte skett genom centrala beslut utan vuxit fram successivt.[källa behövs]
Geografiska data
Nedanstående tabell avser den fördelning som varit allmänt vedertagen de senaste århundradena:
| Landsdel | Folkmängd (2021-12-31) |
Folkmängd (%) |
Yta (km²), inkl. sjöar och vattendrag |
Yta (%) |
Antal landskap |
Landskap |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Götaland | 4 995 764 | 47,8 | 97 841 | 21,7 | 10 | Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland, Gotland, Östergötland, Västergötland, Dalsland och Bohuslän |
| Svealand | 4 268 504 | 40,8 | 91 098 | 20,2 | 6 | Södermanland, Uppland, Västmanland, Närke, Värmland, och Dalarna |
| Norrland | 1 188 031 | 11,4 | 261 292 | 58,0 | 9 | Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland |
Se även
Referenser
- ^ Sveriges land och folk / I. Fysisk geografi. Inledning, av Gustav Sundbärg, 1901
- ^ David Nyström (21 juni 2015). ”Gävles Norrlandsvisit – en historisk parentes”. gd.se. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181003141334/https://www.gd.se/artikel/opinion/gavles-norrlandsvisit-en-historisk-parentes. Läst 3 oktober 2018.
- ^ ”Relevant information on RTD and Innovation at local and regional levels - Sweden”. Cordis. 9 juli 2008. http://cordis.europa.eu/cohesion/src/info-reg.htm#SV.
- ^ Zetterberg, Seppo (2003). Suomen historian pikkujättiläinen. sid. 130
- ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2021”. Statistiska centralbyrån. 22 mars 2022. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---helarsstatistik/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2021/. Läst 24 oktober 2022.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||