Sveriges landsting

Sveriges landsting är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Med dess påverkan på samhället och dess relevans i vardagen har detta ämne skapat ett stort intresse inom olika områden, från populärkultur till akademisk forskning. Med tiden har Sveriges landsting utvecklats och fått nya dimensioner, utmanat företablerade föreställningar och genererat passionerade debatter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Sveriges landsting, från dess ursprung till dess nuvarande inflytande, med målet att bättre förstå dess betydelse och plats i vårt samhälle.

För efterföljarna till Sveriges landsting, se Region (landsting).

Landsting är den numera historiska beteckningen för självstyrande regionala enheter i Sverige. Den genomfördes genom 1862 års kommunalreform. De benämndes ibland ”sekundärkommuner”, till skillnad från de vanliga (primär-)kommunerna. Landstingen var folkvalda församlingar som ansvarar för vissa bestämda samhällsuppgifter inom ett område, vanligtvis ett län, i första hand hälso- och sjukvård, lokaltrafik och regional utveckling.

Den 1 januari 2020 avskaffades beteckningen landsting i berörda lagar, bland annat kommunallagen och indelningslagen, och ersattes av beteckningen region.

I Finland motsvaras landstingen av landskapsförbund. Dessa är lagstadgade samkommuner, som regionens kommuner skall vara medlemmar i. Dessa landskapsförbund har inte folkvalda fullmäktige utan styrs av kommunerna.

I Norge motsvaras landstingen av fylkeskommuner. De har folkvalda fullmäktige. De har dock något annorlunda ansvarsuppgifter än i Sverige.

De äldre landstingen (fram till 1861)

Under vikingatiden och medeltiden bestod Sverige av ett antal självständiga ’’land’’ eller landskap, lagsagor löst förenade under en gemensam kung. Lagsagans högsta beslutande organ var landstinget där alla vuxna fria män kunde delta. Landstinget beslöt i frågor som rörde landskapet/lagsagan, det bestämde vad som var gällande rätt (landskapslag) och det var landskapets högsta domstol. En nyvald kung skulle rida sin eriksgata runt till landstingen och svära att hålla deras lagar och seder. Landstingen/lagsagan leddes av en lagman.

Kungamakten blev allt starkare, och 1634 indelades landet i län med ungefär samma områden som landskapen/lagsagorna. Länen leddes av en landshövding, som var kungens personliga representant. Lagstiftningsmakten hade då övergått från landstingen till riksdagen. Lagmannen dömde i lagmansrätten, men han tillsattes nu av kungen. Landskapsmötena ersattes av länsmöten under landshövdingens ledning, men även dessa kom ur bruk. I Norrland levde de kvar längre och i Jämtland hölls det sista 1857.

Landstingen 1862-2019

Från 1862

Genom 1862 års kommunalförordningar och 1862 års landstingsförordning utfördes en genomgripande decentraliserings- och demokratiseringsreform i Sverige. Socknarna ersattes av dels en borgerlig kommun, dels en kyrklig kommun (församling). Man skapade också ett nytt självstyrelseorgan, landstinget, styrd av en folkvald församling.

Innan sammanslagningarna med början 1970 fanns det 25 landsting i Sverige.

Terminologi

Den nya myndigheten kallades 1862 landsting, och dess folkförsamling kallades likaså landsting (till minne av det medeltida landstinget). Dess verksamhetsområde var ett län och kallades landstingsområde.

Genom 1954 års landstingslag infördes termen landstingskommun både för själva myndigheten och för dess verksamhetsområde. Detta behölls i 1974 års regeringsform och i 1977 års kommunallag.

I den nu gällande kommunallagen från 2017 heter myndigheten landsting, dess folkförsamling är landstingsfullmäktige och beträffande dess verksamhetsområde stadgas att varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

Enligt kommunallagens terminologi är landstingen inte några kommuner; tvärtom inleds lagen med meningen "Sverige är indelat i kommuner och landsting." I förvaltningsrättslig och statsvetenskaplig litteratur behandlas däremot landstingen tekniskt sett som "kommuner" av ett visst slag (sekundärkommuner). Regeringsformen nämner enbart att det finns kommuner på regional nivå, men anger inte hur dessa ska betecknas.

De enskilda landstingens namn hade (fram till det fullständiga införandet av regionadministration 2019) formen Örebro läns landsting. Många valde dock att i kommunikationen till allmänheten använda kortare, inofficiella namn av typen Landstinget Kronoberg.

Omvandling till regioner (2000-talet)

Med början 1999 fick landstingen, ett efter ett, ett utökat ansvar för fysisk planering och regional utveckling av infrastruktur. I samband med det började de kalla sig för regioner. Den 1 januari 1999 utökades ansvarsområdet för landstingen i Skåne och Västra Götaland, och de benämndes därefter regioner. Samma reform och namnändring infördes sedan successivt för övriga landsting.

Efter den 1 januari 2019 använder samtliga landsting samt kommunen Gotland, ordet region i sitt namn. Därmed kallade sig samtliga landsting för regioner, även om de formellt fortfarande var landsting. Gotlands län har sedan 1971 inget landsting och det tidigare landstingets uppgifter överfördes då till Gotlands kommun. Sedan 2011 kallas kommunen även för Region Gotland. Landstingens indelning beslutades av regeringen. Den 1 januari 2020 blev även den formella benämningen region.

Observera att landsting och länsstyrelser var helt skilda organisationer med olika uppgifter.

Lista över landsting/regioner (2020)

  • Region Blekinge – namnändring 1 januari 2019 från Blekinge läns landsting
  • Region Dalarna – namnändring 1 januari 2019 från Dalarnas läns landsting
  • Region Gotland – ej landsting sedan 1970, men med motsvarande ansvar
  • Region Gävleborg – namnändring 1 januari 2015 från Gävleborgs läns landsting
  • Region Halland – namnändring 1 januari 2011 från Hallands läns landsting
  • Region Jämtland Härjedalen – namnändring 1 januari 2015 från Jämtlands läns landsting
  • Region Jönköpings län – namnändring 1 januari 2015 från Jönköpings läns landsting
  • Region Kalmar län – namnändring 1 januari 2019 från Kalmar läns landsting
  • Region Kronoberg – namnändring 1 januari 2015 från Kronobergs läns landsting
  • Region Norrbotten – namnändring 1 januari 2017 från Norrbottens läns landsting
  • Region Skåne – sammanslagning 1 januari 1998 av Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö stad
  • Region Stockholm – namnändring 1 januari 2019 från Stockholms läns landsting
  • Region Sörmland – namnändring 1 januari 2019 från Södermanlands läns landsting
  • Region Uppsala – namnändring 1 januari 2017 från Landstinget i Uppsala län
  • Region Värmland – namnändring 1 januari 2019 från Värmlands läns landsting
  • Region Västerbotten – namnändring 1 januari 2019 från Västerbottens läns landsting
  • Region Västernorrland – namnändring 1 januari 2018 från Landstinget i Västernorrlands län
  • Region Västmanland – namnändring 1 januari 2017 från Västmanlands läns landsting
  • Västra Götalandsregionen – namnändring 1 januari 1999 från Älvsborgs läns landsting, "Skaraborg läns landsting" och "Göteborg och Bohus läns landsting"Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; referenser utan namn måste ha innehåll
  • Region Örebro län – namnändring 1 januari 2015 från Örebro läns landsting
  • Region Östergötland – namnändring 1 januari 2015 från Östergötlands läns landsting

Historisk utveckling

Förändringar efter 1863

Landstingsfria kommuner

Då landstingen bildades 1864, fick städer med mer än 25 000 invånare inte delta.[källa behövs] Det gällde från början bara Stockholm och Göteborg, men 1871 hade även Malmö passerat gränsen. Gävle, Norrköping och Helsingborg följde. Denna begränsning upphörde efterhand[förtydliga] som tätorterna växte sig större. Men alla städer, utom Göteborg och Malmö, valde att söka tillstånd hos regeringen för att återinträda i landstingen när det blev möjligt under 1950- och 60-talet.

Göteborg och Malmö stod utanför landstingen till årsskiftet 1998/1999, då endast Gotland återstod som landstingsfri kommun. Andra kommuner/städer var Stockholm till och med 1970 (staden ingick i Stockholms län sedan 1968), Helsingborg 1948–1963, Gävle till 1963 och Norrköping 1872–1967. I de kommuner/städer som stod utanför landstingen sköttes deras frågor istället av respektive kommunfullmäktige/stadsfullmäktige.

Sedan 1998 är det bara Gotlands län som saknar landsting – i detta län sköts landstingsuppdragen av kommunen Region Gotland. Gotland blev landstingsfritt 1971, då de 14 dåvarande kommunerna och landstinget slogs ihop till en landstingsfri kommun.

Se även

Källor

  1. ^ http://www.kommunerna.net/sv/kommuner/landskap
  2. ^ Nordisk Familjebok 2 uppl (1911), artikel landsting
  3. ^ Nationalencyklopedin (1993). "Landsting", band 12, sid 103-105.
  4. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Kommunallag (2017:725) Svensk författningssamling 2017:2017:725 t.o.m. SFS 2018:1350 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kommunallag-2017725_sfs-2017-725. Läst 9 november 2019. 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150316102937/https://lagen.nu/1991:900. Läst 12 juli 2012. 
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111021215502/http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_landsting_och_regioner/landsting. Läst 12 juli 2012. 
  7. ^ Så bildades Västra Götalandsregionen Arkiverad 17 november 2015 hämtat från the Wayback Machine., webbplatsen för Västra Götalandsregionen, läst 17 november 2015.
  8. ^ ”Fotnoter”. Statistiska Centralbyrån. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418094827/http://www.ssd.scb.se/Databaser/makro/fotnot.asp?I1=Utfall&innehcount=1&V=2&innehall=Utfall&huvudtabell=KostutLT&deltabell=&omradetext=Offentlig+ekonomi&omradekod=OE&var1=Region&var2=Delmodell&PR1=B&PR2=T&deltabellnamn=Kostnadsutj%E4mning+f%F6r+landsting.+%C5r&lang=1&langdb=1. Läst 20 juli 2008. 
  9. ^ Historik Arkiverad 25 juni 2021 hämtat från the Wayback Machine. Regionarkivet Stockholm. Läst 26 juni 2021.
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 december 2010. https://web.archive.org/web/20101218170701/http://norrkoping.se/organisation/kommunen/kommunstyrelsen/kskontor/kommunservice/stadsarkiv/forskning/slaktforskning/. Läst 22 december 2010. 

Externa länkar

Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot